Summa sidvisningar

Reklam


Nej, bostadskarriären kommer inte att göra dig rik…


Ladda ner artikeln högupplöst här.

 Rika tillsammans

Mellan 2006 och 2015 minskade byggkostnaderna för bostäder i 21 av 28 av EU:s medlemsländer men inte i Sverige.


"Den svenska bostadsmarknaden domineras av fyra byggbolag – NCC, JM, Skanska och Peab. Tillsammans står de fyra för 70 procent av de 30 största byggbolagens totala omsättning, enligt en rapport från Konkurrensverket. I Sverige är kostnaden för att bygga bostäder i dag 30 procent högre än i Finland och Tyskland och 60 procent högre än i Storbritannien och 15 procent högre än i Danmark."
--- 
"– Rabattgivningen vid försäljningen av byggmaterial är omfattande och gör prisbilden diffus och svåranalyserad. De faktiska priserna beror på hur stora rabatter eller bonusar som byggbolagen lyckas förhandla sig till, säger Jonas Hammarlund, analytiker vid Boverket och en av experterna i regeringens bostadsutredning."
--- 
"Inget annat land i EU har alltså så höga kostnader för att bygga bostäder, lokaler och industrier som Sverige och så har det varit de senaste tio åren. När det gäller enbart bostäder har vi legat i topp de senaste sex åren och de fyra åren dessförinnan var det bara Danmark som slog Sverige. Mellan 2006 och 2015 minskade byggkostnaderna för bostäder i 21 av 28 av EU:s medlemsländer men inte i Sverige."
"Enligt Statistiska centralbyrån har kostnaden för att bygga bostäder nästan fördubblats den senaste tioårsperioden från 22 000 kronor per kvadratmeter till 42 000 kronor i genomsnitt. Motsvarande siffror för storstäderna var 25 000 kronor och 49 000 kronor. I dag kan det kosta minst lika mycket att bo i en nybyggd hyresrätt som i en bostadsrätt.
2015 ökade byggkostnaderna med åtta procent medan den allmänna prisutvecklingen var noll och under 2016 ser byggkostnaderna ut att ha ökat ytterligare."
"Av regeringens utredning framgår dock att problemet med långa plan- och byggprocesser inte är unikt för Sverige. Storbritannien har under många år brottats med krångliga processer i nivå med Sveriges och både Nederländerna och Danmark har vidtagit åtgärder för att korta sina handläggningstider.

John Söderström är ekonomiråd på Konkurrensverket och också en av experterna i regeringens bostadsutredning. Han efterlyser ett integrerat grepp där politiker, beställare, byggbolag och andra leverantörer samarbetar för att få ner de svenska bostadskostnaderna. Mellan 1985 och 2014 ökade exempelvis genomsnittshyran för hyresrätter dubbelt så mycket i Sverige som i Tyskland.

– Jag är förvånad över hur lite kunskap det finns om hur andra länder arbetar med kostnader och bostadsbrist. I länder som Holland och Tyskland reagerade ansvariga både inom branschen och på regeringsnivå långt innan byggkostnaderna blev så höga som i Sverige, säger han."
GP

Hans Lind tror på ett fall på ca. 40% i reala bostadspriser - men inte närmasta åren

"Det har länge talats om en bostadsbubbla, men Hans Lind tror inte på något stort prisfall inom de närmaste åren. Huspriserna i Stockholms förorter speglar dock inte produktionskostnaderna, vilket tyder på en kraftig övervärdering. Han tror att huspriserna på lång sikt kan falla omkring 40 procent, eftersom dagens nivåer är orimliga, sett till produktionskostnaderna. Detta är slutsatser som bygger på de historiska erfarenheterna av hur bostadsmarknaden fungerar.
– Det behöver inte vara så dramatiskt, säger han, det räcker att inflationen kommer i gång så kan detta ju påverka de reala husvärdena. De senaste 20 åren har priserna bara ökat – detta följs i regel av någon form av korrektion – allt annat är ytterst osannolikt. Kriserna kommer i regel oförutsett – men de kommer. Men inte de närmaste åren."
FoF

Fastighetsskatt och ränteavdrag är i farozonen - bostadsministern vill sänka reavinstskatten

"Ser man bara till statistiken är det svårt att spåra någon bostadskris i Sverige. Trångboddheten är i stort på samma nivå som för 20–25 år sedan.
Men bostadsytorna är ojämnt fördelade
. Äldre ensamstående har i genomsnitt en bostadsyta på över 100 kvadratmeter – ungdomar och unga familjer får tränga ihop sig betydligt mer. Jag skulle vilja få ned den men det kräver en bred uppgörelse där man har en finansiering också.  
För att få ett bättre utnyttjande av de bostadsytor som ändå finns krävs, menar Peter Eriksson, förändringar av skatter och av regleringar. Men där är läget låst mellan regering och opposition, konstaterar han samtidigt.
– Det stora problemet för mig är att den förra regeringen höjde reavinstbeskattningen kraftigt. Den är det största bekymret på skatteområdet just nu, menar han.
– Jag skulle vilja få ned den men det kräver en bred uppgörelse där man har en finansiering också, tillägger han
Till vilka nivåer pratar vi om då?
– Rejält ned i varje fall. Jag tror att den var 16 procent innan borgarna tillträdde och nu är den 22 procent. Det har gjort en skillnad. En rejäl minskning vore väldigt bra, säger Peter Eriksson.
– Det skulle jag gärna vilja ha en uppgörelse med oppositionen om, tillägger han.
Bostadsministern anser att en sådan åtgärd även skulle gynna människor som ”inte har stora plånböcker”.
– För trots allt: nya bostäder blir inte billiga. Kan man effektivisera användandet av befintligt bestånd påverkar det mer möjligheterna för nyanlända och ungdomar att få en bostad, säger han.""

Tillväxttakten för hushållens lån oförändrad

"I december hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 7,2 procent, vilket betyder att den var oförändrad jämfört med november. Totalt uppgick hushållens lån hos MFI till 3 533 miljarder kronor i december. Det är en ökning med 22 miljarder jämfört med föregående månad och 234 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år.

Hushållens bostadslån uppgick till 2 902 miljarder i december. Det är en ökning med 20 miljarder jämfört med föregående månad och 206 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Bostadslånen hade därmed en årlig tillväxttakt på 7,7 procent i december, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med november. "
SCB

Sedan 2012 har stämpelskatterna ökat med 58 procent.

"Till de 12,1 miljarderna kommer expeditionsavgifter på 0,3 miljarder vilket gör att totalbeloppet blir hela 12,4 miljarder kronor. I totalbeloppet ingår stämpelskatter och expeditionsavgifter från både privatpersoner och juridiska personer, som till exempel företag.

– I augusti gick vi ut med prognosen att vi trodde att intäkterna skulle bli ungefär 11,5 miljarder kronor. Den siffran har överträffats med ungefär 600 miljoner kronor, säger Dennis Lindén, tillförordnad divisionschef på Lantmäteriets fastighetsinskrivning.

Statens inkomster från stämpelskatterna har ökat år från år i takt med att fastighetspriserna stigit och antalet fastighetsaffärer har ökat. Sedan 2012 har stämpelskatterna ökat med 58 procent.

– Det är både en volymeffekt och en priseffekt. Men prisökningarna har haft störst betydelse, säger Dennis Lindén.

Stämpelskatterna tas ut när den nya fastighetsägaren ansöker om lagfart eller vill göra nya inteckningar för att kunna pantsätta fastigheten och få lån. Ansökningarna görs till Lantmäteriet som sköter administrationen."
DN

Min blogglista