Summa sidvisningar

Reklam


Dagens industriella bostadsbyggande är en tickande bomb

"– Dagens industriella bostadsbyggande är en tickande bomb, säger Erik Stenberg, lektor och forskare på Arkitekturskolan KTH.
– Miljonprogrammet har hållit i 40–50 år innan det nu behöver renoveras. Bostäder av i dag håller i bästa fall 15–20 år innan det är dags.

I bostadsbristens Sverige är målet att snabbt få fram fler bostäder och att 65.000 påbörjades under 2016 är naturligtvis bra. Men enligt Stenberg försätter det oss i ett etiskt dilemma: det marknadsstyrda byggande som dominerat sedan 1990-talet har lett till att det länge byggts alldeles för lite, vilket i sin tur medfört att byggbolagen i dag kommer undan med att sälja vilken undermålig kvalitet som helst till okunniga bostadsköpare.

Vill man bo länge i ett nyproducerat hus gör man klokt i att satsa på en hyresrätt. Eftersom bolagen som bygger bostadsrätter inte ska förvalta husen själva har de i praktiken inget ekonomiskt incitament att vara långsiktiga. Det gör att de i många fall bygger både fort och fel, och satsar på det som syns. Lägenheterna har stora fönster och balkonger, men bakom tapeterna döljer sig diverse kortsiktiga lösningar som på sikt innebär stora dolda kostnader. Både för bostadsrättsägarna och miljön.

Erik Stenberg (bilden) beskriver ett bostadsbyggande som i jakten på maximalt antal säljbara kvadratmetrar kan tillåta att ledningar och långa rör gjuts in under golven. Uppstår problem måste hela golvet rivas upp – ett av många exempel på branschens resursslöseri, vilket naturligtvis rimmar illa med vår tids miljöhot och behov av resursoptimering.

– Förr tänkte man mer långsiktigt både när det gällde stomsystem, stödsystem och planering för ventilation och vatten. På 1960- och 70-talen samlade man ledningar och rör i vertikala schakt, ofta vid en vägg som vette mot trapphuset. Det förenklade förstås underhållet.

    Boverket borde återta den roll staten en gång hade och reglera minimikrav. De bostadsrätter som byggbolagen levererar nu är undermåliga långsiktigt.

Hus– och vägbyggen i Sverige påverkar klimatet lika mycket som landets alla personbilar, enligt en rapport från Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Lägg till det att det är både svårt och resurskrävande att underhålla relativt nybyggda hus, vilket dessutom okunniga bostadsrättsägare i många fall ska ansvara för, och problemet framstår i sin fulla vidd:

– Här saknas ett samlat regelverk. Det vore en sak om vi skulle fortsätta bygga 20.000 bostäder per år. Men nu ska vi bygga 70.000 bostäder om året. I tio år. Det gör läget akut! säger Erik Stenberg.

– Jag tycker att Boverket borde återta den roll staten en gång hade och reglera minimikrav. De bostadsrätter som byggbolagen levererar nu är undermåliga långsiktigt.
Åke Etsmar (bilden) är seniorkonsult med lång erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen. Han anser att byggbolagen borde utrusta alla nya bostadsrättsföreningar med förvaltningscertifikat, som har underhållsplaner med kostnadskalkyler.

Mycket av det som marknadsförs som hållbara lösningar är enligt Etsmar inte i närheten av de krav som bör ställas på byggnadens stomme, klimatskydd och installationer. Han vill också krossa myten om att det är det energisnåla hemmet som är det mest hållbara. Som exempel tar han den typ av komplexa ventilationssystem som ofta installeras i nya bostadsområden:

– Ventilationssystem mister snabbt i verkningsgrad om de inte underhålls professionellt. Och datoriserad styrning av hemmets utrustning kan bara minska elförbrukningen marginellt.

– Bygg mer robust i stället. Och framför allt: bygg så att det är lätt att underhålla.

I dag är det ingen som försvarar bostadsrättsägarnas intressen i det inledande skede då bostadsrättsföreningen utgörs av en interimistisk styrelse, konstaterar Åke Etsmar, som också han vill se ett ökat ansvar från kommunerna och Boverkets sida.

Studier från Ingenjörsvetenskapsakademien visar att det går åt lika mycket energi när man bygger ett nytt hus, som huset sedan förbrukar under 50 år. Av byggmaterialen har betong störst klimatpåverkan. Därför är det ökande träbyggande som vi nu ser i Sverige ett litet ljus i mörkret. Sett ur hållbarhetssynpunkt har det många fördelar. Trä är biologiskt nedbrytbart. Det går snabbare att bygga hus i trä än i betong, och trä väger också mindre och är därför lättare att transportera.

Ska Sverige klara de miljömål som satts upp är träbyggande ett måste. Liksom ett bostadsbyggande med större samhällsansvar, menar Erik Stenberg:

– Dagens marknadsstyrda bostadsbyggande skjuter upp alla typer av kostnader och utarmar därmed vår egen framtid."
DN.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Min blogglista