Summa sidvisningar

Reklam


Därför klagar de på asylboendena

"Det har varit en offentlig sanning i Sverige att systemet för mottagande av ensamkommande barn inte missbrukas av vuxna migranter. Trots att missbruket har framgått av vittnesmål från människor som arbetar med mottagandet, av åldersfördelningen bland asylsökande och, uppriktigt talat, i mediereportage om påstått minderåriga som ser ut som vuxna på bild.

Både Uppdrag granskning i onsdags och Studio Ett har visat hur skadlig förnekelsen har varit. Vuxna män har bott med barn, och brottslingar har tjänat på att ljuga om sin ålder. Lägg till skadad tilltro till myndigheter och medier.

Det borde föra med sig en lärdom för migrationsdebatten i övrigt: Ett påstående behöver inte vara sant för att det uppfattas som gott. Risken är att det inte ens är gott.

I Studio Ett i tisdags rapporterade journalisten Katarina Gunnarsson från ett nyuppfört modulhus i Farsta. Ett åttiotal migranter, män, bor i vad som beskrivs som små hotellrum med dusch och toalett. Det är högre standard än vad många studenter får. Men de boende protesterar, bland annat mot att behöva dela kök. ”Varför accepterade Sverige så många flyktingar, när ni inte har tillräckliga resurser och bostäder för att ta emot oss på ett bra sätt?” frågar en man som är ledare för boendegruppen i modulhuset. ”Livet i Sverige är så mycket hårdare än flyktingsmugglarna sa.” säger en annan.

Migranterna i Farsta är inte ensamma om att protestera mot sina boenden. Under sommaren har asylsökande demonstrerat i bland annat Alvesta, och i höstas ockuperades en buss i Lima i Dalarna för att platsen låg avsides. På nyårsafton förra året vägrade asylsökande att kliva av en buss i Grytan i Östersund av liknande skäl.

Sådana protester kan vittna om en kollision mellan två verklighetsbilder. Enligt den offentliga svenska berättelsen är mottagandet enbart och uteslutande en räddningsaktion för människor som flyr för livet. En sådan får kosta vad den kosta vill, och ske även till priset av social nedgång, hål i kommunala budgetar och baracker i våra städer.

I intervjuer med människor som protesterar mot sina boenden framkommer en annan bild – av resan till Sverige som ett alternativ av flera, vidtagen i hopp om en bättre tillvaro som den målas upp av migrantsmugglare. Den standard som möter dessa migranter efter en dyr och farlig resa kan paradoxalt nog föda frustration snarare än tacksamhet mot det svenska samhället. I värsta fall ilska (Läs den tysk-syriske professorn i statsvetenskap Bassam Tibi, Die Welt 8/5).

Att det i denna fråga inte finns en uppfattning av verkligheten, utan två konkurrerande, har ignorerats i debatten – sannolikt för att det inte uppfattas som ett gott påstående. Men det är ett sant påstående, och det är vad vi har att förhålla oss till."
SvD

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Min blogglista