Summa sidvisningar

Reklam


Elefanten i rummet

"Så enkelt är det dock inte trots att seriösa bedömare anser att byggkostnaderna skulle kunna minska med 30 procent och att byggföretagen skulle kunna nöja sig med en direktavkastning på i storleksordningen fyra procent. För vad skulle ske om det plötsligt byggdes många hyreshus till lägre kostnader och med lägre hyror? Jo, först och främst skulle marknadsvärdet för redan byggda hus, speciellt de som byggts under de senaste 10–15 åren, minska. Värdet skulle också minska på ombildade bostadsrätter och på bostadsrätter som omsatts under de senaste 10 åren. Nya billiga hyresrätter skulle få marknaden i gungning. Bankerna skulle inte ha tillräcklig säkerhet för lånen så de måste öka amorteringskraven. Bolånen skulle inte längre vara den lysande affär som de varit. Det självspelande pianot skulle tystna."
Stockholms Fria (2013)

3 kommentarer:

  1. Det är nog värre än så, om avkastningen är vad den är idag, för bostadsrätter, och priserna därefter, runt 100.000 kr per m2, som inte finns någon annan stans i Europa, så är det en ganska bra marginal för vinst7avkastning. Naturligtvis anpassas produktionskapacitet för en viss nivå, och nu är det högtryck, och anta att någon skulle bygga bostäder med en hyra som människor klarar, dvs ungefär vad hyran är idag i innerstaden för bruksvärdessystemet, för en 2a.

    1500 kr / m2 år och 50 m2 BOA + 5 m2 BIA + 5 m2 ÖVA --> 60 m2 per bostad.
    = 90 000 kr om året, eller 7 500 kr i månaden för en två som en familj med ett barn kan bo i. Drar man bort kostnader för värme, vatten (men inte el) + övrig drift och underhåll, samt uthyrnings- och administrativa kostnader, så skulle en produktionskostnad på 30 000 kr(BTA) ge 60 m2 * 3 = 1.9 miljoner, förutom då marken, som alltså inte är väldigt överkomlig där byggbolagen vill bygga, för att priset ska gå att upprätthålla. och Byggbolagen är fel adressat, förutom att de täljer guld med smörkniv, i grunden är det så klart bankerna som är byggherrar, och som på något slags magiskt vis skapar krediter av lån, och och lånen i A-läge, anses hyfsat säkra, medan lån att bygga ute i förorten är något mindre säkra, eller rent av värdelösa, eftersom det knappt går att försäkra.

    Så byggpriset är det samma i hela Stockholm, "konkurrensen" till trots. och sedan är ändå 10 000 kr frågan, vem det är som ska ara fastighetsägare och borga, för att bygga och sedan hyra ut, och om inte privata fastighetsägare vill det, varför skulle de? med aktuell hyresreglering,så återstår allmännyttan, men efter att kommunal borgen försvann, så hamnar risken för lånen på banken, och då är det inte självklart längre, vem som tar risken att investera i realt kapital 50 år framåt, med investeringsförutsättningar som är rena lotteriet, kapitalet kan man lita på, snabbt in, snabbt ut, men långsiktiga avkastningsvillkor, väntar alla på, och det får man om marknaden fungerar, är i balans, dvs det råder sund konkurrens, och det gör det inte, eftersom politiken snedvrider förutsättningar för skatteneutralitet. S.W

    SvaraRadera
  2. Det finns inte så många vägar:

    Subventionera mark att bygga på. (men vems mark?)

    Borgen, vem ska stå för risken, de nyanlända? eller skattebetalarna?
    och eftersom kommunal borgen avskaffades, lärdom efter 80-talet så återstår
    bankerna....men bankerna äger inte, de lånar ut pengar mot säkerhet.

    Fastighet med eget ägande eller tomträttavgäld?
    Tomrätt minskar investeringen, som kan vara låg första 20 åren, sedan möjlighet att köpa. (ungeför som när moderaterna och sossarna skänker 250 miljoner till Nobelstiftelsen för att bygga ett dopat aztek-tempel för att tillbe kung sol,
    och riva all kulturmiljö vi har kvar, exploatera = skänka bort.

    Staden måste ta vissa exploateringskostnader (även för bostäder)

    Momspengar i retur, om hyran landar rätt.

    Gör hyresrätten förmånligare skattemässigt, (eller lika förmånlig som bostadsrätt)

    se till att hyresgäster som inte sköter sig, går att bli av med enkelt, då de förstör för kollektivet.

    - marknadshyror (naturligtvis) annars blir det bostadsrätt.

    Det betyder att marknadspris = ca 1/3 av en löntagares disponibla inkomst. Dvs har du efter skatt 15 000 kr per månad fungerar det med 5000 kr i hyra (om du har barn)

    - Förbjud mänsklig exploatering, (vilket är det mest kontroversiella, för då hade inte Sveriges extrema migrationspolitiken kunnat drivas så här långt, dvs det ska vara en norm på max 10 m2 boarea per folkbokförd individ. Nu blundar våra politker tak vare EBO, )(frihet) och så undrar de varför vi har ett utanförskap... detta har de skapat med vett och vilja, i akt och mening, ocn så kryper de undan ansvaret genom att hävda att de inte hade tillgång till fakta, pyttsan heller.

    Om någon vaken en i Riksdagen, tex den hedervärde Riksdagsmannen Danielsson, som mot alla odds lyckats hålla sig nykter under alliansåren, men nära nog blev utfryst, kunde fortsätta ställa rätt frågor till Riksdagens utredningstjänst och kanske till och med kunde ställa frågor direkt till SCB, så är mycket vunnet, fakta, för då kan man fatta rätt beslut och se problem innan de inte går att lösa


    --------------------- område--- n boende/m2--- hyra kr/m2--- inkomst efter skatt

    Egna hem (småhus)
    Egna hem BRF
    Hyresrätt allmännytta
    hyresrätt privat

    Uppgiften får man genom att samköra RTB, rikets totalbefolkning från skatteverket, dvs var människor ÄR folkbokförda, och sedan samköra detta med Lntmäteriets register för fastigheter, dvs egna hem, och sedan samköra återstående del med
    Boverkets/lantmäteriets nationella lägenhetsregister för BRF och lägenheter, dvs där det är en juridisk person som är fastighetsägare och sedan sedan hyr ut lägenhet med hyresrätt eller hyr ut en nyttjanderätt som i en brf.

    Det viktiga är att få fram:
    antalet folkbokförda per bostadsenhet, och sedan dividera antalet folkbokförda per bostad med antalet m2 för bostaden, och då inses att vi i Sverige har bostäder på kanske 50 m2 som det bor 15 - 20 personer i, i vart fall som är folkbokförda där, och våra politiker de duckar, man vet, men vill inte veta att medborgarna ska veta, att de vet, och inte gör något, annat än lalalalallar och väntar på den stora kometen, från yttre rymden, som undantar eget ansvar, (typ Grexit eller Brexit eller bara ett banksystmem som är insolvent)
    S.W

    SvaraRadera
  3. LEA- lokalekonomiska analyser
    Detta statistiska underlag ger en uppfattning av förutsättningarna som lokalsamhället erbjuder. En statistisk bild av dess invånare/aktörer och aktiviteter. Verktyget LEA är en viktig del i bygdens fortsatta utveckling.
    Hur går det till?

    LEA:n söker sig till områden utanför tätorterna. Som administrativ avgränsning kan t.ex. postnummer-, socken- eller församlingsgräns användas.
    Vilken information ges?

    Hur ser köns- och ålderstrukturen ut för de boende?

    Hur många har sin arbetsplats i området?

    Hur stora är inkomsterna?

    Vilka företag och arbetsplatser finns?

    Boendeformer - bor folk i hyresrätt eller småhus?

    Var finns det utrymme att stärka den lokala självförsörjningen?

    Börja med LEA för våra utanförskapsområden, ta de 100 värsta områdena, så ser vi en prognos på framtiden, vad den har att erbjuda, och vad våra politiker ska erbjuda oss väljare 2018.....

    Sedan kan man ta ampak

    AMPAK
    AMPAK-kommun
    huvudområden:

    http://www.scb.se/Grupp/Produkter_Tjanster/Skraddarsydd/Regionala_produkter/Paket/AMPAK/_Dokument/AMPAK.pdf

    Arbetskraftsflöden AKF

    Befolkning BEF

    Företagens & arbetsställenas dynamik FAD

    Företag/arbetsställen FTG

    Näringslivetsstruktur NST

    Utbildning UTB

    Utrikes födda INV

    Tidsserier TID

    Yrke YRK


    Boendeprofiler:
    http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Regionala-statistikprodukter/Boendeprofiler-/

    ---medborgarskap---

    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Arbetskraftsundersokningar/Arbetskraftsundersokningarna-AKU/23263/AKU-definitioner-och-forklaringar/Begrepp-och-definitioner/

    Det är egentligen märkligt, när vi har tillgång till fakta och statistik, inkluderat internet, och så är det ingen som ser till att använda verktygen, vad ska vi då med internet till, wanka och socialisera omgivningen med nonsens. S.W

    SvaraRadera

Min blogglista