Summa sidvisningar

Reklam


Staten kunna hota med att dra in planmonopolet för kommuner som inte levererar bostäder

"I stället efterfrågar han bostadsmarknadens motsvarighet till företag som klädjätten H&M, producenter som kan tillhandahålla bostäder för de som inte har råd med höga hyror.
Ett sätt är att sätta större press på kommunerna. I dag sitter kommunerna på planmonopolet och bestämmer alltså själva hur det blir med bostadsbyggandet. Enligt Hans Lind borde staten kunna hota med att dra in planmonopolet för kommuner som inte levererar bostäder där även låginkomsttagare kan bo. Han jämför med skolan, där kommunen också har ansvar men inte kan bestämma sig för att dra ner på antalet skolår."
DI

21 kommentarer:

  1. Situationen är olika.
    Vissa kommuner är avfolkningsbyggder. Där har staten placerat nyanlända invandrare så att de kan leva på bidrag och lära sig svenska.

    Nu finns inte längre några lediga bostäder i avfolkningsbyggderna. Var ska då de nya svenskarna bo? De har inte råd att bo i existerande svenska bostäder. Inte heller har de råd att bo i nybyggda bostader.

    Alltså måste vi bygga nytt och billigt. En slum alltså. Var ska då denna nya slum byggas?
    Alla kommuner är ense: Någon annanstans.

    Men var finns slumområden i andra lander?
    I anknytning till storstäder. Iden att bygga slumområden i avfolkningsbyggder är dömd att sluta i katastrof

    SvaraRadera
  2. Man undrar ju lite om det finns ngn begåvningsreserv kvar inom politiken, eller om hela RK är en enda härlig stuvning av press-syltor :-) Får man bjuda på ett stalltips:

    Detta går att låsa på några dagar av en person, som har huvudet på skaft, sammanfoga fakta i målet.

    Mehemet har fått ngt slags tips om 3D (sprunget ur balnd annat 3 D fastighetsbildning, men handlar egentligen om utbyggnadsutrymme på höjde i bef stadsrum, vi kan väl tipsa den gode Mehmet, att man bygger på höjden, tex på Manhattan, där det finns ont om utrymme pga höga markpriser. Höga hus = dyrt kvadratmeterpris, då varje nytt väningsplan ovan 6 e våningen är svindyrt, ovanför åtta våningar går en magisk gräns för stegbilen, (brandkraven som Mehmet ska förneka nysvenskarna) varför man måste ha duktigt med brandceller och brandsäkrade trapphus / hisspaket, på fler ställen än ett, varför bostadsytan, som relation till BTA blir lite liten.

    Alltså, BYA _= byggnadsyta, arean mot moder jord, sedan ska man stapla på våningar, allt över 2 våningar kräva hiss. vid åtta våningar blir det lite kritiskt och när man bygger högre så blir det en fingertutt kvar. Billströms studentskrapa var monumental kapitalförstöring. Så 3D att utnyttja luckor på höjden handlar om ingenting, det finns lite kulturhus kvar på Söder, som man kan sätta fyr på, och bygga höghus, men det räcker inte lång, bara fråga stadsmuseet, var alla kulturklassade hus finns, (ju högre kulturvärde,d est mindre nyttoarea, bara för mp att riva, glöm inte att tända ett ljus för Hjalmar Mehr och gamla Klara, allt går igen.
    S.W

    SvaraRadera
  3. Seriöst - börja att kolla data med de som kan:

    I. Geo-data
    II. SCB, statistik (Arbetsmarknad)
    III. Skatteverket (folkbokföring)
    IV. SKL, statistik för kommuner och landsting


    1. Geodata - Fastighetsdata = lantmäteriet
    Sveriges bästa myndighet, i vart fall förr avs
    datamodeller för detta med flera till flera
    relationer. nuvarande arkitektmodell är från 2010,

    https://www.geodata.se/sv/Vad/Geodatastrategi/

    Geodatarådet ger råd i frågor som rör Lantmäteriets samordningsroll för geodata.

    Geodatarådet ska medverka:

    i arbetet med en nationell geodatastrategi för geodataområdet

    Bidra till utvecklingen av nationell och internationell infrastruktur inom geodataområdet

    ökad samordning mellan berörda myndigheter

    samordning av infrastruktur för utbyte och tillgång till geodata

    Geodatarådet:

    Sista statusrapporten var från 2010, så den borgerliga regeringen ville nog inte få med geodata nästkommande mandatperiod, geodata är jobbig, då fakta måste hanteras, så det blev en annan lösning, LOU,
    tjo flöjt.

    Den hårda inre kärnan av kunskap/data avs geodata

    * = leveransansvarig av data som är med i rådet
    # = med i rådet, ej leveransansvarig

    1. Lantmäteriet *
    2. Statistiska centralbyrån, SCB*
    3. SMHI*

    Smygproffs
    4. Sveriges geologiska undersökning, SGU *
    5. Sveriges lantbruksuniversitet SLU *

    Elefant som bevakar intressen
    6. Försvarsmakten #

    Otydlig spelare
    7. MSB *

    (tyvärr är inte Rikspolisen + Säpo med, ens i rådet, men det beror nog på att de är "von oben" eller så har den nya polismyndigheten inte fattat någonting, eftersom ledningen består av nyhetsuppäsare, och då kanske lledning ngt missar detta med vad polisarbete egentligen går ut på, underrättelser. 291 kommer nog bli central för fastighetsvärderingar och resursstyrning, ju mindre våldsmonopol desto längre tillväxt och markvärde + dito sociala kostnader + riskfaktorer för antisocial verksamhet) = noll investeringsklimat, det är bara att följa pengarna, dvs dit statens styr ersättningar till flyktinghärbergen, dit råder en motsatt ström av infödda skattebetalare, (inkluderat alla skötsamma invandrare som gjort Sverige till sitt)

    Fler tunga elefanter
    8. Naturvårdsverket *
    9. Sjöfartsverket *
    10. Trafikverket (nedlagt)
    transportstyrelsen ?

    Infra anses ju vara viktigt, bara det att knäppgökarna lurat i kommunerna att bygga en NK-express för affärsfolket Stockholm, Göteborg, Malmö, för 300 miljarder, eftersom Trafikverket inte ens har råd med 1 miljard för underhåll av bef järnväg är så underbart galet att man vill ta ta HG i famn och skåla för bondfångeri i högform, ingen fattar att det är skattepengar som ska borga för att några privata investerar ska kränga på folket en affärslina från Stockholm, som kommer ödelägga var enda kommun mellan start och stopp, och det blir bara ett stopp, när man är framme

    Tyvärr la regeringen ner banverket, för att det inte ska synas hur man prioriterar mellan väg/järnväg.

    11. Länsstyrelsen Värmland *
    12 Linköpings kommun ?
    13. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL #

    En kommun och ett landsting är med som referenser, men är de övriga kommunerna medvetna om vikten av geodata, hur man ser över kommungränser eller inom en kommun, i synnerhet som S driver på om en ny kommunreform......

    undrar om resterande 289 kommuner är införstådda med vikten av samordnad geodata vad den används till,

    men man håller väl på med värdegrunder och policys, och funderar på hur man ska få tag på personal för att hantera flyktingar. S.W

    SvaraRadera
  4. Dataleveransansvariga är:

    ¤ med i rådet
    / ej med i rådet
    ?


    Lantmäteriet ¤
    SCB ¤
    SMHI ¤

    Transportstyrelsen ? Ej med i rådet?
    Trafikverket (nedlagt, verkar vara kvar :-)

    MSB ¤
    Sjöfartsverket ¤
    Naturvårdsverket ¤

    SLU ¤
    SGU ¤
    SGI /

    Inspektionen för vård och omsorg /
    Socialstyrelsen /
    Statens skolverk /

    Riksantikvarieämbetet /
    Luftfartsverket /
    Havs- och vattenmyndigheten /
    Skogsstyrelsen /
    Statens jordbruksverk /

    Statens energimyndighet /
    Svenska kraftnät /

    Länsstyrelser värmland ¤
    SOS Alarm AB /

    S.W

    SvaraRadera
  5. Men var är:

    I. Boverket...... Hallå hallå, Mehmet mumlar om 3D och ser det i vart fall inte officiellt ut som att några fler centrala myndigheter är med.

    Slutsats, samordning av Geodata är formulär A, om regeringen vill lösa en uppgift, det handlar om att sammanställa fakta och sedan köra detta mot finansdepartementet, eftersom Mehmet och hans gäng i ärlighetens namn nog har ett litet kunskapsunderskott, som nog ändå får sägas vara strukturellt, i kraft av att de är miljöpartister, och sas tror mer regndanser och högre väsen, så är det nog så att magdalerna, som det är ordning på, kan avsätta någon slags resursr på den enhet på finansen som pysslar med fastigheter och byggproduktion, och sas ska lite liv i liket, varför inte ta över Boverket på en gång, under fel ledning är jo vårt kära Boverk som att kasta pärlor för får, man ska inte använda grisen här då det kan vara kränkande.

    Ta bara en så enkel sak som att sammanställa Geodata på stadsdelsnivå med PISA, ger en hint om framtiden och polisiär prio.


    Internationellt perspektiv:
    Inspire
    http://inspire-geoportal.ec.europa.eu/

    är nog inte dumt heller för att få in bättre underrättelsematerial avs flyktingar.

    Exempel Geodata
    ------------------
    Administrativa gränser /tex länsindelning,
    men även valkretsar,vilket är en dold skatt
    avseende valmyndigheten, fundera på vilka som har analyskapacitet på detta :-)
    -------------------
    Arealtäckande bilder
    Arealtäckande baskartor
    Höjddata
    Positionering
    ----------------
    Atmosfär, klimatologi, meteorologi
    Miljö
    Biologi
    Ekologi
    -----------------
    Kust och Hav
    Sjöar och vattendrag
    Geovetenskap (ex malmfyndigheter)
    -----------------
    Fastigheter
    -------INFRA
    Byggnader
    Konstruktionsbyggnader /broar kanaler, torn etc
    Tekniska försörjningssystem (tex energi)
    Transporter
    Fysisk planering
    ---------------
    Ekonomi
    Areella näringar
    ---------------
    Hälsa
    Samhälle
    Kultur
    Försvar
    ----------------
    S.W

    SvaraRadera
  6. och så över till SCB, för allt handlar i grunden om arbetsmarknadsstatistik och social ordning, dvs sociotopiska kartor

    Exempel från SCB

    Områdesstatistisk databas (OSDB)

    BEFPAK - Folkmängd fr.o.m. 2001-12-31
    AMPAK - arbetsmarknad Delområde fr.o.m. 2000
    AMPAK - Kommun fr.o.m. 2005
    AMPAK - Lönesummor fr.o.m. 2005
    BILPAK fr.o.m. 2003-12-31
    INKOPAK Delområde fr.o.m. 2002
    INKOPAK Kommun fr.o.m. 2003
    Arbetssökande fr.o.m. 2003-10-31
    BEFPAK - Befolkningsförändringar NYKO fr.o.m. 2004
    BEFPAK - Befolkningsförändringar K/F fr.o.m. 2005
    BEFPAK - Områdesbeskrivningar fr.o.m. 2007-12-31
    GISPAK fr.o.m. 2012

    Propak demosfiler fr.o.m. 2009
    Ohälsodata fr.o.m. 2005


    Jordbruksverket, Hallå i lingonskogen.
    Försörjningsplanera och transportvägar, finns säkert arkivmaterial på SLU, i vart fall fram till 50-/60 tal, dvs hur försörjningsgraden ser ut per areal (hur många människor som varaktigt överlever om det inte kommer en kylbil varje morgon... Detta var förr noga uträknat, för när det är kris, så är storstaden rena rama dödsfällan.

    Jordbruksverkets statistikdatabas
    Jordbruket i siffror 1866-2007 upphör tyvärr 2007
    annars är det prima statistik.

    numera håller jorbruksverket på mycket med stöd hur man söker EU-bidrag. (mest pang för pengarna att få tillbaka lite av vårt EU-bidrag)

    http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/?rxid=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625

    Den borgerliga regeringen fokuserade mycket på
    e-delegationen, samverkan, som var ett kodord (eufemism) för semantisk, juridisk, organisatorisk och teknisk interoperabilitet, dvs att kunna samköra data över nätet)

    e-delegationen var en myndighetsliknande mojäng (ministerstyre) som samordnade samkörning av data mellan myndigheter, men under finansdepartementets/näringsdepartementets ledning.

    Det blev inte lika oberoende myndigheter längre,
    när e-delegationen bestod av resp GD under en övergripande e-GD. E-delegationens uppdrag slutfördes den 1 juli 2015. Den borgerliga regeringen upptäckte ju detta med privatiseringar, tex apoteket eller bilprovningen, att det inte längre fungerade lika bra, med samordnad data :-)

    Det var nog tur att nymoderaterna missade eller glömde bort detta med fakta och drömde lite högt uppp i luften, om hur man ska befolka och berika all öde skog, för annars hade nog alliansen privatiserat Lantmäteriet och sålt datat till någon Ponzi-typ. Det verkar helt enkelt inte som att regeringen, den förra prioriterat underrättelse och statistiksidan, dataåldern till trots, man kanske tror att data är svårt eller något för nördar, som ska vara längst ner i näringsledjan, tack vare PR-folket och då prioriterar man lite annorlunda, dvs fasaden och kulissen, vad som döljer sig under täcket är helt enkelt ointressant.

    Tillbaka till naturen.
    S.W

    SvaraRadera
  7. För övrigt är
    Den hälsosamme ekonomisten
    genialisk idag 20 Feb

    Vad är Basel III?

    "Vad innebär Baselrestriktionerna för svenska banker?
    Kapitalrestriktionerna lär inte ha någon som helst betydelse,
    däremot kan likviditetsrestriktionerna bita rejält."

    "Detta ger i kombination med minusränta en situation
    där bankerna faktiskt inte kan gå med vinst på att
    låna ut till bolånekunder."

    "Räknar vi baklänges vet vi att bankerna måste ha
    en avkastning på eget kapital som uppgår till 12 %.
    Med en bolåneränta på 1,8 % och en administrations-
    kostnad på 0,5 % har vi i bästa fall 1 % avkastning."

    "Då måste banken ha en hävstång på minst 12 gånger
    för att uppnå tillräcklig lönsamhet."

    "Det går sannolikt att uppnå om räntan på reserver
    hos Riksbanken är 0 %."

    "Men dessutom har Riksbanken infört en procents minusränta."

    "Det gör att banken även måste betala en procent i förvaltningsavgift till Riksbanken - eller bygga riktigt stora bankvalv för att förvara kontanter."

    "Vilket intressant nog gör att bankerna lika gärna kan sluta låna ut pengar nu."

    "Och det är vad dom kommer att göra. Så ta skydd, nu dyker bomarknaden."

    Ingves är ju genialisk, han blev överkörd av hövdingen och Borg avseende Riskbankens ansnvar för finansiell stabilitet, och Ingves sitter ju i BIS, så har nog ngt mer insyn i den riktig bankvärlden, än nymoderata småfifflare.

    Naturligtvis la hövdingen ansvaret på KI. och det är väl detta som är det läskiga, vägen att skaffa kapitalvinster och tillväxt genom lån, som är intecknade i fast egendom. Det där tricket försökte sig S på 1985 till 1991 och det fick inte heller.

    Politiken hittade helt enkelt en väg att runda Riksbanken, som oberoende från regeringen, och eftersom Reinfeldt ändå vill skapa en federation och precis som med nato, vill smyga in Euron med tvång (kristricket), så struntade han nog i risken.

    Men det ser alltså ut som att den gode Ingves funnit en väg att inte fortsätta galoppen, för om Euron inte håller, så är det bättre att ta smällen med egen valuta. Detta kommer att bli intressant, och ovanpå detta flyktingkris. Bevare oss väl. Bankerna kommer att lägga om kurs, undrar om de kommer att låna ut kapital till hyresätter för människor utan fast inkomst och låg utbildning? S.W




    https://www.ekonomism.us/entry/vad-aer-basel-iii

    SvaraRadera
  8. All svensk tillväxt är lånedriven.

    Tillfogar man att vi inte har någon "inflation"
    så måste man försöka sig på att definiera inflationen.
    det är i regel kopplad till KPI.

    KPI är inte helt enkelt ens för specialisterna,
    att mäta objektivt, eftersom det inte är helt säkert vad som är inflation.

    Ännu svårare blir det att mäta KPI om man inte vill
    låtsas om att viss inflation råder (närmast exploderar)
    tex avseende byggkostnader eller fastighetspriser i Stockholm.

    Är det någon som tror att Sverige inte har inflation (prisökningar)
    inom vissa segment, tex på nöjen (men inte kutlur) och framför allt på
    bostäder i Stockholm, och hänger detta ihop med politiken, beskattningen?

    I budgetpropen 2008 (presenterad 19/9 -07)
    föreslog regeringen att fastighetsskatten
    skulle ersättas med en kommunal fastighetsskatt.

    Sagt och gjort - kickstart.

    Fastighetsskatten ersattes (2008) med en kommunal fastighetsavgift
    (fast maxbelopp för varje bostadslägenhet. Denna kommunala fastighetsskatt föreslogs för småhus vara högst 6 000 kr per år samt för flerbostadshus
    högst 1 200 kr /lght år. Fastighetsskatten var förr den peng varmed
    regeringen omfördelade resurser från rika till fattiga kommuner.

    Statens minskade intäkter kompenserades (delvis) genom att
    kapitalvinstskatten för privatbostäder höjdes med 2 % (från 20 till 22 %). Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten
    genom uppskov kom att kvarstå, men begränsades.

    Börja med denna enkla kurva,
    så ser man sammanlagt vad som hände med KPI...
    medan KPIX och KPIF kunde hanteras utan störtdykning.
    Kurvan måste nästan exponeras.

    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/33779/Underliggande-inflation-KPIX-och-KPIF/284173/

    Som synes blev det ingen liten störtdykning 2008 initierad i slutet av Q3.
    som procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år.
    Men vad var det som störtdök mer specifikt, och vad gjordes för att rädda upp
    situationen? Då Ingves tidigare hade fått kritik för att vara hök, och bara bry sig om stabiliteten i finanserna, och inte inflationen, men vilken inflation talade vi om, priserna på TV-skärmar och lättrörliga konsumtionsvaror eller var det månne bostäder, denna grund för livspusslet i en ny världs av öppna gränser och frihet för alla att söka sin lycka dit försynen ledde.

    Med den serien i minnet kan man fundera på följande,
    vad det är som gör att Sverige tar täten i så många
    knasiga frågor (arvet efter hövdingen, och hans sidekick,
    magin börjar väl falna?

    Den 4 december 2008 gjordes en rekordsänkning av reporäntan
    på 1,75 %. Det var den största enskilda sänkningen av reporäntan
    sedan den infördes 1994 (efter förra bank- och finanskrisen som
    tog sin början våren 1992.

    Den 18 februari 2009 sänktes räntan ytterligare till 1,0 %.
    Detta var alltså en direkt reaktion på att Alliansen avskaffade
    fastighetsskatten, som i och för sig hade många avigsidor.

    Alltså, inflationen knatade upp ordentligt efter valet 2006,
    det syns tydligt, dvs runt sommaren 2007, då regeringen lagt
    sin första egna vårbudget, (och det var samma visa 1992, det
    blir lite chockterapi så där.

    Hur som helst, från och med Q3 2007 till Q3 2008 drar inflationen iväg,
    för bostäder. Det ekonomiska mirakel som åstadkoms, handlade om att fastighetsskattens försvann, och fördelar gav skattemässigt för avdrag
    på skatten, för de som tog lån, vilket ökade priserna på bostäder,
    vilket skapade nya upphaussade värden, som kunde tillskapa hittepå-pengar.
    Den där lilla perioden, 2007 - 2008 borde någon studera på djupet, då den ju sammanföll med yttre asymmetrier i form av kreditkris inom EU. Vad är hönan och ägget och vad är egentligen inflation? S.W

    SvaraRadera
  9. I vissa huvudkategorier såg inflationen ut så här enligt det enklaste KPI-måttet för några huvudkategorier:

    samlat
    _______KPI_____Bo______livs____kläder__bohag___transp__IT______sjukvård
    ---------------------------------------------------------------------
    2010 * 302,5 * 355,7 * 273,2 * 174,2 * 224,3 * 404,9 * 165,0 * 793,9
    --------------------
    2009 * 299,0 * 356,2 * 269,3 * 169,4 * 225,8 * 389,0 * 168,0 * 769,4
    --------------------
    2008 * 300,5 * 376,4 * 261,7 * 166,9 * 221,9 * 386,5 * 173,5 * 763,1
    --------------------
    2007 * 290,5 * 352,4 * 244,8 * 168,6 * 221,3 * 372,1 * 181,9 * 772,6
    --------------------
    2006 * 284,2 * 338,8 * 239,9 * 164,7 * 220,3 * 368,0 * 188,1 * 752,3

    Sjukvård, verkar ha blivit dyrare.... sett över tid
    IT, naturligtvis billigare, relativt, bohag håller sig på mattan tack vare Ikea. Kläder tack vare H&M. Livsmedel håller sig i principi schack,
    och bostäder, oaktat just prisutvecklingen i Stockholm, som måste ha varit svårmätt, ser man, avviker just mot det sammanlagda KPI 2008 till 2009.

    Dessa utvalda kpi-data är huvudkategorier och inte de detaljerade kpi statistik, så framgår väl att det är lite olika prisutveckling inom lite olika områden, ta bara priset på socionomer eller priset på hem för flyktingbarn, det det brukar gå upp om efterfrågan ökar.

    I vart fall händer något med KPI mellan 2008 och 2009, och i övriga länder fick man en rejäl dipp på bostadsmarknaden, som inte inträffade i Sverige, det blev en slags nysning där avskaffandet av fastighetsskatt på outgrundliga vis, kom att få värdet på bostäder att öka.

    Den första förändringen är att priserna stiger, som Riksbanken parerar med höjd ränta, sedan kommer en internationell Grek-kris eller vad det var, och då kommer fastighetsskatten som ett brev p posten, eller var det en sjönk från ovan. Det är inte helt omöjligt att förslaget om f-skatten, fick komma från KD, av opinionsmässiga orsaker, men inte var det i grunden en klackspark frå KD, detta måste ha varit några chefstänkare inblandade, för att klara balansräkningarna hos bankerna.

    En rimlig hypotes är att avskaffandet av fastighetsskatten var en funktion
    av insolventa banker även i Sverige, och att detta är orsaken till att Magdalena är lite ängslig för att röra detta hastigt hoplagade omelett.

    Inom de mer detaljerade kategorierna, tex vapen och ammunition, eller andra speciella varukategorier, som alltid är intressant i kristider) så går det inte enkelt längre att få fram KPI-statistik, och detta var helt öppet för bara 10 - 15 år sedan. S.W

    SvaraRadera
  10. kausalitet råder mellan två fenomen,
    det ena är orsak och det andra är verkan.

    Statistiska samband saknar nästan alltid rena orsakssamband:
    två relaterade händelser kan till exempel bero
    på en tredje händelse. och för en statsbudget ska man inte ens försöka sig på att gissa, hur okika områden korrelerar, det enda man vet är att det inte är kausalitet, och att det alltid kommer ut oönskade bifeffekter. Detta med Sensk flyktingpolitik är ett bra exempel, ett områden utan budgettak, påverkan mer eller mindre kausalt alla andra områden, genom att dessa måste minskas, om budgettaket ska nås, men hur det slår i den verkliga politiken, är naturligtvis hopplöst att sia om. Det vi vet är att vi har en uppgift framför oss, det saknas bostäder, och det förefaller som om de bostäder vi har, företrädesvis tillskapas där det är höga priser, samt att Svenskar i allmänhet och Stockholmare i synnerhet, är väldigt högt belånade, ur ett Europeiskt perspektiv.

    Korrelation är ett begrepp inom statistik
    som anger styrka och riktning av ett samband
    mellan två eller fler variabler.

    Korrelationen anges ofta med en korrelationskoefficient.
    som sas försöker beskriva graden av inverkan.

    Nödvändiga villkor
    Tillräckliga villkor
    Bidragande orsak (varken nödvändighet eller tillräcklighet)

    Nödvändiga villkor
    Om x är ett nödvändigt villkor för y,
    så är närvaron av y nödvändigtvis implicerat av närvaron av x.
    Närvaron av x implicerar inte att y kommer att hända.

    Tillräckliga villkor (Om inte X så inte Y)
    Om x är en tillräcklig orsak för y,
    så implicerar närvaron av x nödvändigtvis närvaron av y.
    Men, en annan orsak z kan ha alternativt ha orsakat y.
    Sålunda implicerar närvaron av y inte närvaron av x.

    Om Euro/Grek-kris så --> sänkt fastighetsskatt
    eller
    Om Euro/Grek-kris så --> inte sänkt fastighetsskatt

    -----------------------------------------

    Om inte Euro/Grek-kris så --> så inte sänkt fastighetsskatt
    eller
    Om inte Euro/Grek-kris så --> så sänkt fastighetsskatt

    där x skulle vara Eurokris, y fastighetsskatt och z alliansregeringen
    dör förslaget värptes fram som en vit kanin från kd. S.W

    SvaraRadera
  11. Skattesänkningar drar igång ett litet prisrally
    efter vårbudgeten 2007, sedan följer alliansen upp
    med att ta bort fastighetssktatten, och var då detta
    en funktion av eurokrisen och insovlenta banker, eller
    var det bara smart politik, för att få Ingves att sänka
    reporäntan och dopa kosnumtion, jämte att ge lite skjuts åt
    svensk exportindustri, som var fallet 1976 - 1982 med devalveringar?

    Konsnumtionsutrymmet ökar i vart fall efter valet,
    då händer det, kpi faller för bostäder, av ngn orsak?
    Magiskt, då händer det något med reporäntan, som avviker
    från övriga Europa dock drabbas Danamark av liknande fenomen.

    Skattesänkningar 2007--> KPI upp
    Fastighetsskatt bort --> KPI för boende ner (i Stockholm....)

    KPI för bostadssektorn sjönk som en sten,
    dvs en bärande del av inflationen, varpå
    Riksbanken fick något att grubbla på. (lösa)
    som en slags städgumma åt finanspolitiken, detta
    med efterspelet, vem som ansvarar för vad:

    Regeringen + finansdepartementet
    KI
    Riksgälden
    Riksbanken
    och icke att förglömma, de fyra stora bankerna
    + ECB

    är nog ingen enkel match ens för Ingves,
    många utspel blev det, mot Riksbanken,
    sannolikt partsinlagor, från grupper som
    skitit i det blå skåpet. Borg gläfst ordentligt
    och fick alla att tro att han var ngs slags socialist :-)
    men det var nog så att Sverige skulle inte ha karat ett prisfall
    som inträffade i Danmark, så det blev räntevalsen. Sedan kan man bara
    fundera på detta med flytinguppgörelsen, och att regeringen bestämde sig
    för no limit, och löste uppgiften genom att bussa ut alla till avfolkningsbygder, men inte dämpades prisökningarna på bostäder för det.
    Kanske ska man, utöver utpressning från MP efter valet 2010, se hela flyktingkrisen, inte som ngn vidare övertygelse från hövdingen, eller ngt
    märkligt psykologiskt svart fenomen som försenat fadersuppror, utan mer
    en fråga om att som klacksparksteori, försöka hantera Sveriges uppfattade
    fastighetsvärden, vilket fungerar som en slags indirekt guldmyntfot, att
    bankerna kan värpa fram pengar för konsumtion. Minskar värdet på bostäder,
    så fungerar den svenska banksektorn inte så bra, och nu har man fått tid på sig att bygga upp större säkerheter, förhoppningsvis. varför det är dags att gradvis börja rulla ner övervärderingarna. Risken ligger i räntan, marknadsräntan, hur detta uppfattas utomlands. För det finns inga små korrelationer mellan fastighetsvärden och havererad flyktingpolitik. S.W

    SvaraRadera
  12. En historiskt lägsta notering på
    0,0 % infördes 29 oktober 2014.

    Men detta var inte stopp på vansinnet.

    18/2 2015. Reporäntan i Sverige sänktes därefter till −0,1 %

    Första gången någonsin som Riksbanken inför negativ reporänta.
    Några länder t.ex Danmark och Schweiz, hade kort innan infört negativ reporänta. (Schweiz ligger pyrt till med sin valuta, när det är oroligt)
    Danmark har liknande problem med egen valuta som Sverige, men inte alls samma strukturella problem med flyktingar och upphaussade värden i huvudstaden.

    Jämför när Sossarna devalverade efter valet 1981, det var en historisk devalvering, som inte sågs med blida ögon i våra grannländer, eller övriga
    Europa för den delen. Men numera är avgörs penningpolitiken i högre grad av marknaden för statsobligationer och dito bostadslåneinstitut, som ligger på 5 - 10 år och där det det bistrare ut. När den tvååriga räntan ett tag var lägre än spot-räntan, fick man klia sig i huvudet, och naturligtvis inse att man inte begriper ett smack, för de som sitter på korten, har all anledning att endera inte säga någonting, eller säga precis tvärt om som det är, så i grunden analyserar man all som någon bankdirektör säger, som precis omvänt, och Ingves säger så lite som möjligt, för han sitter på flest och bäst kort genom BIS.

    Den 18 mars 2015 sänkte Riksbanken reporäntan till −0,25 %.
    Den 1 juli sänktes räntan till -0,35%.
    Den 11 februari 2016 sänktes räntan till -0,50%.

    Någon som känner igen galenskaperna med 500 % ränta från 1992?
    med omvända förtecken?

    Då för att locka till sig penningar och kapital,
    nu går det åt andra hållet, ingen vill locka hit kapital,
    sannolikt eftersom det inte är ngt värt, dvs det innehåller risk,
    då agerar man tvärt om, i väntan på att någon drar i falluckan,
    och inför guldmyntfot. Detta med att införa guldmyntfot inträffar normalt efter krig och man tar bort guldmyntfoten före krig, för att införa krigsekonomi.
    Så man kan fundera lite... om kriget är över :-)

    Inflationstakten som vi matas med av regeringsföreträdare
    som inte existerar, pga prissänkningar, är nog inte helt real

    För det första hålls priser på råvaror nere med hjälp av derivat, och oljepriset lyckas man hålla nere av helt andra skäl, ännu ett tag.
    Men det bygger på att man pumpar vad det går,
    och att Oljeproducenterna uppenbarligen har ett mål.
    men nog måste oljepriset snart stiga igen, och då blir det nog rekyl,
    som 1973 ungefär. S.W

    SvaraRadera
  13. enligt SCB finns dessutom en rad olika KPI, tex

    KPI = Konsumentprisindex
    KPIX = Konsumentprisindex med underliggande inflation
    KPIF = Konsumentprisindex med underliggande inflation
    KPI-KS = Konsumentprisindex med konstant skatt
    HKPI = Harmoniserat konsumentprisindex

    Det finns fler, och kombinerar man detta med olika kategorier, tex bostäder, uppstår nya insikter. Den som säger att vi ninte har prisökningar (inflation) på bostäder, har helt enkelt ett annat sätt att mäta verkligheten, prisökningar på bostäder i utanförskapsområden eller i Norrlands inland, är i vart fall inte lika drastiska.

    Det är en massa olika definitioner
    vad man menar med KPI som storhet,

    och sedan är det KPI inom olika kategorier,
    att följa huvudkategorierna, i synnerhet bostäder,
    och korrelationen till markpriser och byggkostnader,
    inkluderat byggfaktorindex, dvs att kunna skilja på
    prisökningar för byggmaterial, löner och overhead, tex
    byggherrekostnader, torde vara grunden.

    Dessvärre går det inte att ta del av regional KPI
    för en viss kategori, tex bostäder i Stockholm.

    Vilket alltså är det intressanta, då det är mycket hittepåkapital
    nedplöjt här, tänk bara alla glada miljöpartister, som plötsigt
    fick visitkort till RK, och kunde gå till banken dagen efter och
    tokshopa låss lite hyresrätter på Södermalm, bara den korta efter-
    frågechcken, kom att drabba Åsön extra hårt efter DÖ. S.W

    SvaraRadera
  14. Miljöpartisterna var glada och banken glad, ca 30 - 40 personer som får arbete på RK, med tidigare usla kanslislavlöner, med tjänstemän som går omkring och samlar damm mellan valen, var intressant. Det är väl inget uppslag åt SvT eller SR (Ekot) att spåra, (miljöpartiledningen med kanslisters bostadskarriär efter att man intg regerignskansliet, men lanske kan SvD skanna lite, bara det att få reda på vilka banker som ligger med lån till mp, skulle vara av intresse, beroendeställning pga kommande prisfall pga räntehöjningar eller förändrade skattevillkor, nej aaaaabsolut ingen som skulle misstänka :-)

    och sedan Mehmet på det, och miljöpatisten på finansen, med ngt slags uppdrag att syna finansmarknaderna. Jo, man får en otillbörlig fördel att få ett visitkort till RK, man kan låna deg, och shopa, och sedan sitter man i klistret,
    dvs är fånge sin egen fälla. trovärdig är man inte, avseende finanspolitik.

    Med nyanställningar på RK kan nya dammråttor befolka riksdagskansli och
    partikansli, och i vart fall shopa bostadsrätt i Bagis, eller vad man nu bor om man inte har topplön.

    Detta bör kunna synas i bopriserna på Södermalm, sannolikt även i trakterna runt Bagis, bara kolla valdistrikt med hög andel väljare för Fi + MP, där bör priserna ha rullat upp, i vart fall under perioden oktober 2014 till mars/april 2015, då den akuta regeringskrisen var över.

    Här var nog miljöpartisterna förhandlingsbara, först initialt för att kunna shopa, sedan blev de kaxiga, varpå Löfen fick ordna den den där Sverige tillsammanssoppan, sedan blev det kris, och då slog mgdalena näven i bordet, och talade ur skägget,och då såg miljöfolket synens, en förestående sänkning av priserna, och då blev de mjuka och goa.

    Ta bara det att deras partisekreterare hoppade av, och ville bli polis, han hade nog örnkoll på förestående risker. Polis ger i vart fall ngn inkomst.

    Ännu mer förhandlingsbara blev de när det blev flyktingkris på allvar,
    när hela Schengen hotades, Löfven behövde nog bara hosta lite, så sa mp,
    javisst hr minister.

    Att granska miljöpartisternas boende, och tro att det är oproblematiskt med bostadsmarknaden avs brf i Stockholm duger inte, det är i själva verket en helt sjuk hävstång till att politiker beter sig underligt.

    Börjar det svika,kommer man att krypa ur skeppet, och då blir det ett prisfall, som enligt hypotesen, som är helt spekulativ, torde ha sin början på Södermalm och den journalistiska och grönröda eliten, de flesta gråsossar undantagna

    Det sitter alla i räntefällan, den som är satt i skuld är inte fri,
    allra minst en miljöpartist, som saknar möjligheter att få arbete utanför
    trollerilådan. S.W

    SvaraRadera
  15. SCB skirver:
    KPI är det mest använda måttet för prisutveckling
    används bl.a. som inflationsmått och vid avtalsreglering.
    KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt
    utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen,
    de priser konsumenterna faktiskt betalar.

    Från och med publiceringen av januariindex 2016
    kommer SCB inte längre publicera den underliggande
    inflationen enligt måttet KPIX. Detta mått är ett
    uppdrag och beställaren har sagt upp sitt abonnemang.
    Övrig publicering av KPI påverkas inte.

    vem som är uppdragsgivaren som inte vill betala detta
    längre framgår inte. Dock klarar man sig med andra KPI, men visst är det
    olyckligt, för gemene man, att det finns så många olika måttstockar.

    När lånetillväxten tar slut nu under 2016,
    vilket i princip var prognostiserat för minst
    ett år sedan, och som försträks av negativ ränta,
    så kommer det som kallas tillväxt, lånefinansierad
    tillväxt att dämpas / hyvlas ner rejält, Sveriges ekonomi
    går inte bra i sig, det är bara världens drag i bistånds-
    industrin ännu ett tag, i väntan på att kommunerna konkar
    = sjunkande BNP.

    När väljaren/medborgaren som en följd av detta
    1. kan få ökade räntekostander
    2. drar öronen åt sig
    3. arbetstillfällen minskar
    4. skatterna ökar för vissa som sitter pyrt till
    5. börjar minska på skuldsättningen, genom krav
    på amortering och/eller försämrade avdragsmöjligheter
    på skatten, så -->
    minskar konsumtionen och efterfrågan på alla de där lånlönejobben
    som ska till, att sedan mp driver detta med är bara extra kittlande.

    Med start 2016 och tydligt 2017 kommer BNP att vända
    2 - 5 %

    Staten håller emot med statsskuldsökningar som initialt är moderata
    men tilltagande och oåterkalleliga 2017. Den sits som regeringen Fälldin hamnade i 1976.

    Kapitalmarknaderna vill ju gärna låna ut kapital, så det är billigt ännu ett tag, och vips när man ätit sig mätt, så ökar räntan i vart fall runt valåret 2018, och då ploppar statsbudgeten ännu mer än vad den redan gjort, räntebidragen/avdragen ligger nog pyrt till. Undrar vad som händer då med bostadspriserna. S.W

    SvaraRadera
  16. Alltså, de problem sim initierades genom att EU-projektet fördjupades och fler medlemmar i Euron, skapade nya förutsättningar för skulder till låg ränta, som på pappret ser ut som lång risk, men i praktiken är hög risk, då högriskländer, högrisklåntagare som inte kan betala tillbaka lån, ska hö en hög ränta. Nu förpackades allt om till låg risk, men EU-fanans som draperi. Utöver detta alla tidigare giftiga papper, som packats om, och spätts ut, och tagits över av staterna, den enskilda, genom att staten köper upp skulder, inkluderat QE.

    Om risken för riskländer förs över till lågriskländer, dit Sverige tillhört, (även om vi sas inte var det 1991-1992, efter alla våra devalveringar 1976 - 1982
    och efter novemberkuppen 1985, så har vi i vart fall varit pålitliga sedan 1994, då vi vände blad, införde budgetrestriktioner, och budget-tak, samt avskaffade bostadsutskottet och räntebidragen för bostäder, vilket var en gökunge för statsbudgeten. Eftersom det bara är sex länder som går + i EU:

    I. Sverige och Danmark med sitt undantag som inte heller är med i Euron
    II. Finland (på näppen) som klarar sig på gamla lagrar och sisu.
    III. England med sitt pund
    IV. Holland och Tyskland och möjligen norra Belgien som klarar av Euron.

    detta med att vara nettogivare, så ska detta ställas till skuldkvot, offentlig och privat. och till hur stor banksektorn är. S.W

    SvaraRadera
  17. Det rimliga, för att klara analalkde kreditkris, för något måst man göra,
    är att behålla EU, men släppa Euron, det är den som låser arbetsmarknad och produktivitet. Man borde införa en Syd-euro, söder om alperna, och en Euro norr om alperna, möjligtvis en öst-Euro, för att skapa utrymme för randstaterna mot Ryssland. Sverige, Finland och Danmark kan hitta på ngn hemsnickrad växelkursmekanism, och knyta sig mot pundet, för att något stabilisera sina valutor inför vad som komma kan (skall). För går räntan upp, risk, går bostadspriserna ner, kommer även råvarupriser gå upp, och ven vi nordbod upptäcker att man måste betala tillbaka på lån, amortera, skulten upphör inte för att man dör, den övergår bara i ny räkning till dödsboet, så inses att konsumtionsutrymmet kommer att minska, och därmed BNP/tillväxt, totalt, och i synnerhet per capita. Detta leder till ökad boendetäthet, även vid prisfall.
    skulderna finns ju kvar.

    Räntekostnaderna drar iväg bortåt 2018 och definitivt 2019, vilket akb bör ta sikte på, då hon ska ärva ett råttbo, arvet efter, inte hövdingen, utan efter EU-kreditfesten, och efter Löfven + mp, som nog inte orkade med att göra något åt saken, eftesom inte hellernhövdingen klarade detta.

    Brutala nedskärningar i statsbudgeten minskar BNP.
    Inga pengar, ingen konsumtion --> ekonomin, den där tjänsteekonomin och handeln med prylar, som skapar fastighetsvärden för den kommersiella biten, kan nog också dala, dvs vakanser där man upprätthåller fastighetsvärden ett tag, genom att bibehålla förespeglade hyresniåer, i väntan på ett nytt mirakel.

    Alltså, de problem sim initierades genom att EU-projektet fördjupades och fler medlemmar i Euron, skapade nya förutsättningar för skulder till låg ränta, som på appret ser ut som lång risk, men i oraktiken är hög risk, då högriskländer, högrisklåntagare som inte kan betala tillbaka lån, ska hö en hög ränta. Nu förpackades allt om till låg risk, men EU-fanans som drapperi. Utöver detta alla tidigare giftiga papper, som packats om, och spätts ut, och tagits över av staterna, den enskilda, genom att staten köper upp skulder, inkluderat QE.
    S.W

    SvaraRadera
  18. Om risken för riskländer förs över till lågpriskländer, dit Sverige tillhört, (även om vi sas inte var det 1991-1992, efter alla våra devalveringar 1976 - 1982
    och efter novemberkuppen 1985, så har vi i vart fall varit pålitliga sedan 1994, då vi vände blad, införde budgetrestriktioner, och budget-tak, samt avskaffade bostadsutskottet och räntebidragen för bostäder, vilket var en gökunge för statsbudgeten. Eftersom det bara är sex länder som går + i EU:

    I. Sverige och Danmark med sitt undantag som inte heller är med i Euron
    II. Finland (på näppen) som klarar sig på gamla lagrar och sisu.
    III. England med sitt pund
    IV. Holland och Tyskland och möjligen norra Belgien som klarar av Euron.

    detta med att vara nettogivare, så ska detta ställas till skuldkvot, offentlig och privat. och till hur stor banksektorn är.

    Det rimliga, för att klara en ny analkande kreditkris, för något måst man göra,
    är att behålla EU, men släppa Euron, det är den som låser arbetsmarknad och produktivitet. Man borde införa en Syd-euro, söder om alperna, och en Euro norr om alperna, möjligtvis en öst-Euro, för att skapa utrymme för randstaterna mot Ryssland. Sverige, Finland och Danmark kan hitta på ngn hemsnickrad växelkursmekanism, och knyta sig mot pundet, för att något stabilisera sina valutor inför vad som komma kan (skall). För går räntan upp, risk, går bostadspriserna ner, kommer även råvarupriser gå upp.

    Även vi nordbor upptäcker att man måste betala tillbaka på lån, amortera, skulten upphör inte för att man dör, den övergår bara i ny räkning till dödsboet, så inses att konsumtionsutrymmet kommer att minska, och därmed BNP/tillväxt, totalt, och i synnerhet per capita. Detta leder till ökad boendetäthet, även vid prisfall. Skulderna finns ju kvar.

    Räntekostnaderna drar iväg bortåt 2018 och definitivt 2019, vilket akb bör ta sikte på, då hon ska ärva ett råttbo, arvet efter, inte hövdingen, utan efter EU-kreditfesten, och efter Löfven + mp, som nog inte orkade med att göra något åt saken, eftersom inte heller hövdingen och Frodo klarade detta. S.W

    SvaraRadera
  19. Omfattande nedskärningar i statsbudgeten
    avseende transfereringar -->
    minskad konsumtion
    social oro
    sämre samhällskontrakt
    minskad BNP.

    Inga pengar, ingen konsumtion --> ekonomin, dvs bankernas solditet
    och måhända blir det misstänksamhet, dvs de som har sparkapital, vill
    ta ut detta, då det ju är minusränta, som ställer till det i huvudet.

    Den där tjänsteekonomin, tjänstesektorn, alla som kränger grejor, alla som arbatar med kommunikation och värdgrund, ligger efterfrågan kvar?
    Handeln med prylar minskar defintivit, dvs marknadshyran för kommersiella fastigheter, som skapar fastighetsvärden för den kommersiella biten,
    kommer nog också dala, tids nog, dvs vakanser hanteras genom att man upprätthåller fastighetsvärden ett tag, genom att bibehålla förespeglade hyresniviåer, i väntan på ett nytt mirakel.

    Det kan alla se sig i månen efter. Värst blir det i kommunerna,
    som ska hålla människor ovanför vattenytan, och det som möjligtvis
    glädjer är att socialarbeterna kommer att haman i skottguggen.
    No tobaco - no halleluja. Dvs de kommer inte att ha tid att bedriva
    feministisk familjepolitik och hets upp vårdnadstvisterna, dvs Svensk
    familjepolitik i ett nötskal. Sämre ekonomi ger nämligen väldigt mycket
    mindre skilsmässor, och motiv att hålla samman familjeekonomin, som livet
    är för alla övriga människor på jorden (detta är så klart cyniskt/ironiskt,
    men icke förty realt. S.W

    SvaraRadera
  20. Panik (överilat beteende, uppstår på håll och kanter,
    när människor blir av med arbetet, och har kvar lån, och ska klara sin ekonomi som ensamstående, och måste tvångsrealisera sin bostad. Eller så blir det tvärt om, människor börjar skruva på sig och börjar sälja, för att föregripa, och då finns det hux flux fler säljare än köpare, och då vänder det snabbt, dvs köparena väntar med att köpa, och väntar, som vargen på ett svagt byte, och så
    kommer en första väg av återtagna säljbud, och som sedan börjar krypa ner, och så nappar några, men det finns så klart inte tillräckligt många på efterfrågesidan som kan ta lån med nya krav, så det finns ingen vidare efterfrågan, givet att räntorna börjar sticka lite, marknadsräntorna.

    Detta är i grund och botten är en bank-kris (global, ller i vart fall transatlantisk, som hänger samman med dels USAs kreditekonomi, dels dito EU, som skapar spänningar mellan borgenärer och geldenärer, som förstärks av att migrationskrisen som i vart fall urholkar Sveriges statsbudget och handlingsfrihet, vilket skapar politisk risk. Socialdemokraterna får svårt med opinion, utan godispåsar, och pensionärerna börjar mullra, var är deras pensioner?

    Sveriges stabila finanser, hänger samman med vår stabila förutsägbara samhällsordning. Allt handlar om handel och vilja att ta risk för investeringar,
    detta med utbildningar i att bli entreprenör är trams, det handlar i grunden
    om att hårt arbete, kunskap och stabila villkor. Stabila villkor verkar vi inte ha fått med Schengen och gemensam EU-politik, tvärt om, och då måste man söka sig tillbaka till en ordning som klarar av stabilitet. En bra första åtgärd är att hålla koll på gränsen och se till att polisen klarar uppdraget, att stävja internationell ekonomisk organiserad brottslighet.

    Nyliberaler och identitetsmarxister, i skön förening, har under
    postmodernismens sista år haft sin chans och försatt Sverige i
    ett läge där det kanske inte var så stabilt som man trodde, och om ngt inte fungerar , så för man börja om. Alla får göra läxan i sina parlament och fundera på ordningen i sina nationalstater, för alla kan inte hänga på en eller två stater, i vart fall inte Sverige och Tyskland avs migration. S.W

    SvaraRadera
  21. Det är samma längtan som tyskarna hade under Weimarrepubliken, längtan efter den tyska ordningen under radarparet Bismarck/Moltke efter 1871. Svenska medborgare kommer att bli relativt missnöjda, och känna sig lurade, om det bara blir sämre, och all utlovad migration, visade sig vara inte bara ett problem, utan att större problem än vi anar, då det inte kommer att upphöra att komma hit människor, varför transfereringarna upphör, och det har nog inte alla vanliga infödda och acklimatiserade nysvenskar tänkt sig, han kan det nog bli lite upprörda känslor, hos fler än pensionärer. I vart fall kommer det med säkerhet att bli malström, när fler människor ska dela på en krympande kaka, med högre ränta, och det mest självklara, som inte går att rucka på, att kreditfesten inte är evig, tillväxten, om den någonsin funnits, måste vara real och bygga på kunskapsövertag, så man måste tillbaka till en ekonomi som inte bygger på krediter, och det är sas ett annat ekonomisk system, med andra ekonomiska värden, i vart fall på fastigheter och bostäder.

    Här vinns nästa risk
    Kapital och produktiva företagare lämnar landet, framför allt kapital,
    dvs om det finns någonstans att ta sig vidare.
    Om inte federationen lyckas, dvs bank- och skatteunion, vilket den nog inte gör efter britternas undantag, så ska man fundera lite.

    Britterna tänker ta sitt öde i egna händer. Det lutar åt Brexit, givet negativ utveckling under våren, just pga flyktingkaoset som inte bara drabbat Sverige, och nu slår på andra länder, när det inge går att vinka vidare norrut.

    mp, nycentern och nymoderaterna varit med om att rulla igång, vp, fp och kd har inte sagt emot. Folkvandringen till höga nord passerar genom EU.

    Prisfallet på bostadsrätter kommer rimligen före 2018.
    Malström eller initial ruptur är frågan,
    (risk, det handlar om sannolikhet * utfall)

    Det blir ganska kronisk kris genom att statsbudgeten inte går ihop, och pga ränteavdragen, när räntorna bär iväg.

    Den finanskris perioden 2018 - 2022 under AKB, och vad som händer 2022 blir intressant, SD kommer inte att minska, det värsta ligger framför oss. och det är typiskt att Sveriges första statsminister är kvinna, när skafferiet är tomt.
    Det finns något slags märkligt öde, i det där med jämställdhet. Att följa pengarna. S.W

    SvaraRadera

Min blogglista