Summa sidvisningar

Reklam


Läsaren "S.W." har åter besökt kommenteringsfältet

Klipper samman hens kommentarer nedan:



·  Det producerades mycket bostäder 1880 och framåt, dvs det var billigt att producera, så många som var kvalifierade, arbetade med prodution, som var billig
--> tex huvudbeståndet på malmarna byggdes.

sedan kom en lite ekonomisk kris, efter 20-talet, och det blev billigt att bygga, från 1931 tog funktionalsimen fart, och det byggde många bostadsområden i närfört, tex Gärdet, Kristineberg. Fredhäll och Hammarbyhöjden, för att nämna några.

Det höll i sig på 50-talet, (med hyfsat låga produktionskostnader, dvs man kunde bygga lokalt med små entreprander, med nära samarbete mellan hantverkare, byggherre, byggmästare och arkitekt men förslog inte. Så på 60-talet bled det staten/kommunerna som fick industrialisera med miljöprogrammen, höga lönekostnader gav ny produktion, dvs standardisering som med T-forden 40-50 år tidigare, och vips uppfördes förorterna, där kommunerna stod för rätt mycket infra/exploateringskostnader, ta bara T-banan.
S.W
Sedan blev det tvärstopp, oljekris och deppigt efter Vietnamkriget, och så fann man upp detta med att avreglera finansmarknaderna runt 1980 som blev novemberkuppen i Sverige fem år senare, och vips blev det drag, med finansiering och risktagande, med en uppdämd bostadsboom på 80-talet som ändade med kollaps 1992. Bildt och Wibble han efter valet inte ens lägga fram vårbudgeten, innan spekulationerna mot kronan satte fart, och sedan blev det en urblåsning, av den bostadsrättsmarknad som börjat spira vid sidn av av de kommunala bolagen, många kommuner gick nära nog i konkurs, och efter 1994, och avskaffandet av inte bara bostadsdepartementet, utan faktiskt även bostadsutskottet, som fanns reglerad i vår riksdagsordning avskaffades, varför politiken fick smyga in frågorna under andra utskott och departement, genom fastighetsskatten landade bostäderna i praktiken på finansen, som en central intäktskälla och grund-pelare i det kommunala omfördelningssystemet. när fastighetsskatten försvann, fanns skatteomfördelningsbehoven kvar, varpå andra poster i budgeten fick släppa till.

ERGO
ska man bygga mycket bostäder ska löneläget ner, och det handlar alltså om totalt löneläge, bostäder blir inte ett dugg billigare bara för att man betalar en snickare 40 kr istället för 100 kr, det är ändå prefab-byggen, nä, löneläget måste ner för de som är "exploatörer" snabbt in, snabbt ut gänget, så det måste först till en bostadsbubblelpunka, plopp, så går priset till konsument ner, dvs priset att producera, men hur är det då med räntan? Och vem lånar ut? Om priset är rätt,
- Markpris
- Exploateringskostnad
- Byggherrekostnad, (ex exploatering)
- Projektingskostnad
- Produktionskostnad
- Försäljning/uthyrning/mäkleri
- Förvaltningskostnad (drift, underhåll + hyres- och hyresgästadmin)
Då finns det efterfrågan, och då byggs det, för rådande löneläge.

Nu har vi ett internationellt sett högt löneläge i Sverige, för vanliga arbetare, och för de som är arbetslösa, och

vi har haft ett rimligt löneläge för de högre sfärerna, men nu

ändras detta:

I. en allt stödde andel som är bostadslös, får allt mindre i lön, och lönerna ska ner, för att möta den kvalifikation som våra politiker förväntar sig att den nya arbetarklassen ska ha, och då ska kostnadsläget för detta anpassas, dvs bostadskostnaden, och eftersom bostäder inte byggts till nuvarande löneläge, är frågan vilka bostäder som byggs till ett lägre löneläge, eller till en högre räntekostnaden.

II. De med höga inkomster håller sig kvar ännu lite, men andelen kommer att minska rejält, utrymmet/nyttan finns inte, av alla med "merförförsäljningsarbeten" sötebrödsdagarna för kommunikatörer, HR, policyprofessionell gallimatias, reklamare, försäljare av meningslösheter, kommer att minska, dvs middle management.

Grundfrågorna
Det där med betalningsförmåga som funktion av löneläge, och hur många det är av respektive lönenivågrupp och fattar man om man plockar fram AMPAK-statistik från SCB, vad är intäkterna per område och hur många har arbete.

Som man gör nu blir det fel, man räknar på behovet, hur många har behov av en Mercedesbil, och det är många, men alla har inte råd, och när vi tar hit en massa människor, utan att staten har några arbeten att fördela, så gäller AM-PAK, det står svart på vitt, vad människor har för officiella inkomster, sedan räknar man av kostnader för:

- skatt
- föda
- kläder
- telekommunikation
- lite resor (med lokaltrafiken)
- övrigt, tex sparande
- (många nyanlända unga män kanske ska skicka hem pengar,
eller betala tillbaka resekostnaden)

Kvar blir en summa för att bo, och nu ska löneläget ner, inkluderat bidragsnivåerna.

Grundekvationen (fick man lära sig av morfar och farfar gäller än, och är sas common sense, en vedertagen tumregel sedan minst 30-talet, som varje politiker som har tänkt efter har lärt sig, förmodligen sedan medeltiden.

1/3 efter skatt är bostadskostnad, annars går det inte ihop,
exklusive sparande, och sparande = amortera, dvs att få ner risken.


Nu måste man även ställa detta till tid, om man arbetar 16 h per dygn som i Indien, har man råd att betala högre hyra, så längre lön kan kompensera högre kostnad, genom att arbeta dubbelt.

Den andra metoden som tillämpas i våra utanförskapsområden är ökad boendetäthet, dvs man bor 18 personer i en tvåa,
det ger hög luftfuktighet, hög otrivsel och högt slitage, per lägenhet, och förmodligen ganska mycket missnöjde, för hög boendetäthet indikerar låg betalningsförmåga, och statistik från nationella lägenhetsregistret, mot RTB (folkbokföringen) är det ingen som vågar publicera, för då kommer detta med EBO att bli en het potatis, och då kan inte mp och C fortsätta driva frågor om migration, utan att först förklara varför det är som det är, i vår nuvarande soppas vi lagat åt alla nysvenskar, samtidigt som det står 10 000 tals lediga rum var annan vecka och väntar på alla varannanveckasfamiljer, som har råd med att varje Svenskt barn har två egna rum. (Det går att räkna ut och är inte få) S.W

Nu är

Sparande 1 = 0 (amorteringar)

Sparande 2 = Få har råd att lägga undan för pension eller för barns boende

Räntan = 0 Riksbankens, (men inte kundräntan)

Skatten = låg, dvs fastighetsskatten borta ökar värdet,
dvs sänker kostnaden, ökar skatten minskar betalningsförmåga.

Energi = låg, i vart fall el och olja

Avdragen = höga, dvs om du äger ditt boende och har hög lön,
dvs köpkraften ökar

Värdet = oändlig ökning, för om inte skulderna ökar,
så kommer creditekonomin att kollapsa.

Skuldkvoten = ökande, eftersom man förutsätter att ekvationen håller
Risken = Hm, är den 0 eller i stigande?

Ränta = Inflation + risk + bankens in- och utlåningskostnad + bankens vinst

Inflationen påstås vara 0, men inte på bostäder, där är det andra bullar.

Risk = Försäkring, att samla i ladan om ngt händer som man inte räknat med.

Risker kan vara
- att bankerna inte är solventa
- att staten inte klarar uppdraget
- att ett hus brinner ner, och inte är försäkrat
- att värdet går ner
- att räntan ökar
- att arbetslösheten ökar
- att betalningsförmågan minskar (arbetslöshet)
- att staten inte klarar uppdraget, man har tagit sig vatten över huvudet.

Om man tror lite på dessa risker, så kan man fundera på varför räntan förr var lite högre (Ingves) Innan Borg och Reinfeldt plockade av Riksbanken uppdraget för finansiell stabilitet, och gav det till en GD på KI, som Regeringen själv avlönar medan Riksbanken är oberoende. Jo, borgerligheten blev duvor, precis som vänstern alltid varit, dvs man ser ingen risk, och kickar kannan framåt. Fatktum är att hela bankväsendet blivit fredsduvor, dvs man ser ingen risk, man ser bara enorma framtidsutsikter………

Ett mannaminne är 5 år, ingen minns 70-talet och det finns diffusa minnen från 1992/93 när räntan en dag var 500 %.

En ränta på 10 % var legio, och inflationen högst oförutsägbar, den tiden är förbi, inflation (utom på bostäder) eller kostnaden att reparera bilen, eller kostnaden för infra-struktur som sjukhus eller järnvägar.

Men frågan är om risken för den delen är noll, har våra politiker verkligen den kompetensen, våra knapptryckarkompanier och policyprofessionella värdegrundmunväder? S.W
Boendekostnaden?

Vad borde den vara, vad är den, vad är den kalkylerade om 10 år,
ja, vilka slags bostäder är det vi talar om, för det första är det
nyproducerade bostäder, och man talar om moduler. Huset byggda på
1880-talet kostar 100.000 kr /m2 och river man dessa, kan man knö in
två extra våningsplan, och göra sig en hacka, men miljövänligt är det inte.

Sedan kan man bygga på höjden, och det är dyrt och dumt, mu högre hus, desto mindre effektiv area att bo på, billigast är naturligtvis att bygga enplan, men då blir markkostnaden för hög, infra, varför man bygger tvåvåningshus utan huss billigast, mellan 3 och 7 våningar fungerar det med en hiss, och över åtta våningar blir det massa pyssel med konstruktion och brand, som ökar komplexiteten. Jämför vissa miljonprogram, tex Tanto på Södermalm med 10 -12 våningar, modulhus när de är som bäst.

Men, det spelar ingen roll, man måste börja från andra sidan, innan man funderar var man ska bygga, eller hur, eller hur mycket, eller till vilken kostnad.


En polis/lärare tjänar 24 000 kr /månad

Efter skatt blir det i bästa fall 16 000 kr

Bostadskostnad = 5 400 kr / månad eller ca 60 Kkr per år. För 1000 kr/m2 år får man 60 m2 och för 2000
/m2 kr får man 30 m2, om nu någon kan producera detta, för man ska komma ihåg att i hyran ska drift och underhåll räknas, samt sedan ränta på produktionen, och helst lite sparande.

Alltså, ta som sagt var fram AMPAK och offentlggör denna publikt, ska et vara så svårt?

För varenda område i Sverige, dvs dela in varje ruta av Sverige efter ålder och vad de har för inkomst och yrke (potentiell inkomst), utan inkomst ingen bostad, då blir det tält eller husvagnsslum, det bara att studera de som lever utanför välfärdssystemen, dvs EU-medborgarnas levnadsstandard, och inkomstnivå visavi nyankomna flyktingar visavi en normal arbetslös visavi en normen, en polis, undersköterska, äldrevårdsarbetare eller lärare, efter skatt. Hur bor de?

Börja lägg pussel:

Det är intäkterna/inkomsten, efter skatt, som avgör om människor har råd eller inte med en Mercedes, eller har råd med en nyproducerad bostad inne i storstadsområdenas tillväxtpotential, det borde koka och sjuda av aktivitet i Upplands väsby, i Tullinge-Tumba, Tyresö, Salem, Botkyrka och varför inte hela vägen ner till Södertälje och Gnesta i det röda Sörmland, detfinns dessutom hur mycket skog som helst mellan Sollentuna och Uppsala med Arlanda som primus motor, bara att bygga, åka pendel till den växande arbetsmarknaden i Stockholms köplador. Just det, vem vill investera 100 miljoner för ett hus för 100 flyktingfamiljer ute i ett nytt miljonprogram-område, vi har ju redan facit, så våra politiker vet, ingen.

Dvs proffesen som kan bygga, talar väldigt lite om vilka som ska bygga för de som har låga löner, här borde Svenskt näringsliv skämmas minst lika mycket som socialdemokraterna, centerpartiet har en annan vision, tältläger och kojor, eftersom i landet Utopia, har man inte råd med offentlig infra, det löser marknadskrafterna, just det ja, marknaden vill bara bygga på grönmark runt Östermalm, ingen verkar vilja bygga ute i spenaten där all ledig mark finns. 
Kundanalys?
är det staten, våra riksdagspartier eller byggbolagsmarknaden som gör den analysen?

Dvs man måste som vilket företag som helst, som producerar/ eller snarare köper in och sedan kränger vidare, t.ex. säljer

bilar
cyklar
tandkräm
ädelost
mjölk
sexleksaker
teaterföreställningar
TV-apparater
gabardinkostymer
snabbmat i en nymoderat food-truck
hushållsnära tjänster som städning, , skoputs,
trädgårdsskötsel
sällskap, t.ex. sällskapsdamer
eller rent av tjänster för äldre.

Vem är kunden, och vad kan vederbörande betala?

Frågor:
1. Plats 1 Var finns kunden
(dvs den arbetsmarknad som ska betala hyra för all framtid)

2. Plats 2 var vill x bo, för kostnaden y ?

3. Vem är x (kund 1) 10.000 kr frågan

i. Banken
ii. Exploatören
iii. Projektören/arkitekten
iv. Byggprocucenten
v. Säljaren (mäklaren)
vi. Fastighetsägaren
vii. Förvaltaren, som sköter driften?
iix Eller varför inte en välfärdsentreprenör som hyr av en hotellägare?

Svarte Petter


Kundfrågan kan kokas ner till en fråga, om Svarte Petter, om nu all migration för ett år sedan var väldigt lönsamt för Sverige (det är det för välfärdsstatsindustrin/socialt omhändertagandeindustrin, som ju inte är privat, utan offentlig (intäktssidan) så det är lönsamt, för företagen, men om det nu visar sig att det är olönsamt för kommunerna, dvs för de som betalar in skatt, så kan man anta att kommunen inte tar risk, inte välfärdsföretagegen (de bygger inte hus) och inte våra byggbolag, de vill bygga på Östermalm, vem skjutsingen ska då våra byggherre och fastighetsägare, och stå för ansvaret, även om vinsten att bygga inte är så stor, och läxan finns kvar från 80-talet, det är alla tomma bostder från bank- och finnansokrisen 93/94 som vi nu härbergerat in flyktingar, eftersom Svenskarna flytt pga arbetsmarknadsläget, varför kommunkassan är skral, varför kommunen är beroende av kommunala bidrag från staten, som är minst 100 G kr om året, just nu
Vem är det som tar risken, vem investerar, om inte staten står för risken?

Är det en privat fastighetsägare (realt kapital som risk) som ska äga och förvalta?

Är det en privat fastighetsägare (internationellt bank-kapital som risk som ska äga och förvalta)?

Är det kommunala allmännyttiga bostadsföretag?

Eller

Är det en brf? Dvs en enskild löntagare/arbetare?

Ingen privat fastighetsägare bygger och förvaltar med eget kapital om man inte vet vem kunden är, dvs hyresgästen som ska betala investeringen.

Alltså återstår den bostadsbehövande själv.

Om nu kunden som ska äga och förvalta hyreshus är så sannolikt, utan offentligt risktagande, vilket inte är fallet med hyresrätten, men i absurda mått avseende den nya välfärdsindustrin, där Migrationsverket kan sägas var upphandlare av Sveriges framtida bostadsutveckling (så är det), så ska man nog dra öron åt sig, för det kan aldrig bli bra, med Migrationsverket som beställare av framtidens bostadsbehov, Migrationsverket anställer numera människor i panik, och man behöver inte ens akademisk examen, och att kunna något om bostadsproduktion eller fastighetsdrift kommer inte på fråga, så är den nya ekonomin, marknaden tex Bert Karlsson, löser allt, med kommunala skattepengar, och om de det är ekonomiskt långsiktigt, struntar alla i, det fungerar ju.


4. Vem är då den egentlige x (kunden 2) Jo, den som behöver en bostad.

Den är en "kund" en arbetstagare eller potentiell sådan, som ska betala hyra för all framtid, lånen förutsätts ju ej amorteras.

Här kommer risken in, om det ska byggas bostäder för alla dessa med behov, och den som beställer dess bostäder inte är så kompetent, och de som ska finansiera detta, dvs bostadens inneboende, inte har så hög lön, ute i spenat, kanske kan man plocka blåbär, elda lite ris, eller se efter lite får så att inte vargen äter upp dem.

Så vi antar att man kan göra en kundsegementering baserad på
region, tex någon av våra 270 kommuner utanför Stockholm och sedan sortera in grupper, (och vi tar här inte upp hudfärg, etnicitet, språk, sexuell bokstavskombination eller kön), utan vad som är central för kalkylen:

- Är det en pensionär
- En student
- En sjukpensionär
- En person som har personlig assistans (har ett handikapp)
- En arbetslös (hänger på försäkringskassan)
- En person i arbetsmarknadspolitisk åtgärd (hänger på AF)
- En person som har socialbidrag, (en grupp som ökar)
- En ensamstående (Sverige är världsledande)
- En person som är föräldraledig (och går ner i lön)
- En person med barn (kräver mer utrymme)
- En person som har ett arbete? (beskattningsbar intäkt)


5. Hur mycket, hur mycket KAN x betala
(den bostadsbehövande för betalningsförmåga)

6. Hur mycket, hur mycket VILL x betala,
(den bostadsbehövande för betalningsvilja)


7. Tid. (Risk över tid), vad har kunden för uthållig betalningsförmåga, dvs klarar just denna kund en ruptur


Kan man inte svara på dessa frågor som politiker ska man inte söka tjänsten som bostadsminister eller industriminister, eller ens gapa om att vi MÅSTE bygga bostäder, vilka vi? Staten har inte ansvaret, inte heller kommunerna, lika lite som Mercedesbilar. Visserligen står det om bostäder i vår regeringsform, men det gäller ju inte, eftersom staten avskaffat bostadsutskottet, och halat ner ansvarsflaggen, ansvaret åvila medborgaren eller den som är flykting och förvärvat uppehållstillstånd. Ingen annan.
Det är det ingen idé att investera, (ta risken), om man inte kan svara på dessa frågor. Men på bostadsmarknaden har banker, politiker, förståsigpåare, utvecklare och byggare fått för sig att de som ska bygga/investera, inte själva ska stå för risken, utan kränga det vidare, till just x för y kr /m2 i byggkostnad och z kr hyreskostnad
Gott så, man ska kränga bostäderna vidare till människor som förväntas klara av kollektivt ägande i bostadsrättsföreningar, gissa varför detta med ägarlägenheter inte slog? Nymoderaterna och nycentern glömde att någon (en part) måste stå för exploateringen, ungefär som en vägförening ute i spenaten, och det är en kommunitär soppa, )kollektiv/korporativ, såvitt det inte är en privat byggherre/fastighetsägare med hyresrätt.


Förmodligen har all statlig kommunal bostadskompetens försvunnit, när staten halade ner flaggen, och kompetens verkar inte bättre hos banker eller byggare, eller ens Svensk näringsliv, för om lönerna ska ner, så ska skatten ner och med 1/3 till bostad, blir kostnaden vad den blir, och då ska man bygga där det är billigt, och så får man plikta med tid, men ingen investerar på redan planlagt mark, då avkastningen är noll, och då kommer man till slutsatsen, de som för intresset att bygga bostäder, är problemet, inte lösningen, eftersom man bara vill bygga, för en avkastning som är fram-dopad av den ekonomi vi har nu.


Det är när en bank eller flera, några försäkringsbolag eller flera, några managementbolag eller flera, konkar, som en massa personer med 50 Kr per månad och uppåt blir av med arbete och intäkt, som det händer grejor, när priset i innerstaden sjunker (utbudet överstigen efterfrågan pga att arbetstillfällen flyger iväg, som jordskredet startat, och det gör det när räntan stiger, för bankernas kunder kommer inte bära lånebördan, och då måste de rationalisera, innan staten tar över och borgar, och sist det hände 1994, så byggdes det inte en enda bostad, vilket motbevisar teorin från 1880 och 1930, och som löstes med räntevalsen på 60-talet (räntevalsen = ränteavdrag av lån och inflation som urholkar lånen istället för amortering), nu har vi en bank-ekonomi, som bara växt sedan 1994, så det ska bli spännande.
Hus med låga driftkostnader och hög hållbarhet, är dyra, och billiga modulbostäder är marginellt billigare, men dyra i D&U, + risk (sociala kostnader) varför mps bostadspolitik är rena rama bluffen (för miljön) det blir dyrt och miljöovänligt, och ekonomiskt katastrofalt. och någon lösning finns nog inte, annars hade man kommit på den efter 1994, eftersom man uppenbarligen har kunnat producera de bostäder vi nu bor i. Det är därför våra politiker avskaffat bostadsutskottet, och börjat tro på magi. Att alla dessa behövande människor, ska vara kompetenta nog att vara sin egen byggmästare/fastighetsägare/kapitalplacerare, och bära risken själv, precis som sub-prime, fast med egen livslångt lån.
Sammanfattningsvis, om någon tror att någon ska ta den finansiella risken, med nuvarande gratiskapitalekonomi, att bygga bostäder för 100.000-tals människor som kommer hit på flykt, så kan alla glömma det, det kommer inte att ske. Inget vill ta risken, och det kommer bara bli missär-områden, om man inte satsar på att bygga med kvalitet, och erbjuder en arbetsmarknad, så att människor dels får en uppgift, dels kan betala
 
Förenklade byggregler är trams, brandnormer kommer man inte runt, även om ingen skulle bli förvånad om någon i centerpartiet eller miljöpartier kläcker ur sig att nysvenskar måste acceptera att få sämre brandskydd än ursprungsbefolkningen, för då kan vi rensa ut orden jämlikhet och jämställdhet eller rättvisa ur vår regeringsform ögonaböj, i Sverige gäller samma lag för alla, och det finns inte så mycket att tulla på, konstruktionsregler, tummar man på dessa, så fattar man inte varför de finns. Tullar man på AMA, om nu någon vet vad det är, så förlorar man på karusellerna. Med förenklade byggregler avses att man ska tumma på miljön, och på intilliggande boendes hävd att ifrågasätta nyproduktion som hotar värdet på deras egen egendom, och detta kan ifrågasättas visst, men det spelar ingen roll, bygger man ett miljonprogram i Danderyd, så tappar omkringliggande bebyggelse i värde, och det skulle inte bankerna (eller staten) tillåta, ens om de flyttat därifrån, eftersom det skulle kunna panga bubblan.
 
Ska man bygga, kollar man var närmaste råvaruleverantör finns, grus, asfalt och betong, och så kollar man markens beskaffenhet och grundvattennivå, sedan närhet till kommunalt vatten och avlopp, sedan närhet till allmänna kommunikationer och hur långt bort det är från sociala problemområden. Och så kollar man vilka entreprenörer som finns, och så anlitar man absolut inte dessa exploatörer, för det finns inte ekonomiskt utrymme att betala dessa, och sedan måste man ha en arkitekt och en konstruktör för el, vvs och statik, men frågan är om man får tag på bra hantverkare/entreprenörer, för de som kan något, är inte så billiga som politiker verkar tro, och att använda billigaste priset är förenat med fara för både eget och andras liv. S.W
Förutom allt annat som kan rubba balansen, och det är väldigt mycket, varav de flesta faktorer ligger utanför Sveriges egen politiska kontroll. så är det en (1) enda stor faktor som med säkerhet kommer att rubba balansen, om alla bostäder som ska byggas, kommer att byggas, (vilket det inte gör). Men om vi antar att politiken menar allvar med att bygga bostäder för alla som behöver som saknar bostad nu, och som kommer att behöva bostad framgent, är den enda frågan Pant/Borgen.

VEM i hela friden (freden) ska ställa sig i borgen för de krediter som behövs?

Det är inte flyktingarna, de har inte arbete, och får de arbete blir det svart, och får de ett nycenterarbete eller ett socialdemokratiskt beredskapsarbete, så blir lönen (efter skatt....) inte möjlig att vare sig betala ordinär bruksvärdesanpassad hyra eller ta lån, ens vid nuvarande räntenivåer.

Om inte de bostadsbehövande kan borga för krediten, och banksystemet, som är insolvent som det är (tänkt Europa) och alla banker återförsäkrade med varandra, så ska någon annan stå för den finansiella risken (borgen) och eftersom staten (när Mona Sahlin var närings-/bostadsminister) efter valet 2002 avskaffade de sista räntebidragen för hyresrätter, så överfördes den finansiella risken till låntagaren, dvs den som belånat sin eget kapital för att finansiera byggande av bostäder.

För byggbolagen finansierar enbart byggande under byggtiden, byggnadskredit, sedan ska någon köpa, stå för risken OCH betala momsen, det är inga småsmulor, med det kostnadsläge som råder, ska de nya bostäderna vara utan el? den förra regeringen försökte tex avskaffa behörigheten för elektriker, (Elsäkherhetsverket) men gick bet, det är möjligt att miljöpartiet tror att de nyanlända ensamkommande barnen själv kan dra el, inkluderat elkraft och montera ställverk för högspänning och kröka värmeledningsrör, och dra fram avlopp i framtidens hus. Eller ska vi återgå till vedeldade kaminer?

Nä, frågan om vem som ska stå för kreditrisken ställs inte, och man avser ju kommunernas socialbidrag ytterst, dvs garantin att hyran betalas av den som förutsätts bo i bostaden, men så byggde man bostäder på 80-talet där ingen ville bo, och så stod de tomma, och så var det då fråga om vem som skulle betala tillbaka lånet.

Om inte kommunen ska stå för kreditrisken, och inte staten, och inte banken, för det är ju banken som lånar ut andras kapital, så blir det ju precis som med civilförsvaret, att ansvaret vilar på den bostadsbehövande själv, och det är nog dags att börja tala om detta, hur har Centerpartiet och Miljöpartiet tänkt, ska migranterna eller alla andra unga som söker arbete, ska de skuldsätta sig för livet, (och vilken pant/säkerhet har de?) och sedan förlita sig på att staten/kommunen träder in, om de inte får arbete eller klarar räntan?


De där frågorna saknar politiken svar på, och det verkar som att journalisterna inte hänger med, utan låter politiken komma undan med själva bottenproblemet, risk att låna ut väldigt mycket kapital, för en näringsverksamhet (bostäder är näringsverksamhet) som ingen vet vem som ska betala.
Om en bostad kostar en miljon att producera, så blir det 100 miljarder för 100 000 människor bara i lån, och sedan är det i praktiken en hel stad av Norrköpings, Örebros eller Linköpings storlek som ska byggas därtill. Kanske fick någon storhetsvansinne, och trodde att våra riksdagspartier kan shoppa på kredit åt alla som vill, men nu var det ju inte så, staten kröp ur ansvaret 2002 och överlämnade detta till medborgarna, dvs till marknaden, finansen vill inte bära risk heller. 


Omvänd skattskyldighet
för mervärdesskatt
inom byggsektorn
Prop. 2005/06:130

Regeringen föreslår:
omvänd skattskyldighet
för moms inom byggsektorn.
Den som köper tjänster inom
byggsektorn blir skattskyldig.

Syftet är att förhindra skattefusk.
Förslaget hindrar säljare att undanhålla momspengar, vilket uppnås genom att den som köper, i stället för den som säljer, blir skattskyldig.

Seriösa företagare riskerar slås ut av fuskande företag. Byggsektorn är enligt Skatteverket en av de sektorer där svartjobb och momsfusk är vanligast

Jo, det är nu regering ska införa låglönearbeten...
Hm, men var det inte reda detta? svartarbeten i större skala är oftast okvalificerade, som att riva
isolera, byggstäda, men knappast att bygga själva husen, hur lätt är det att få tag på en bra entreprenadröris?

Notera nu att man måste skilja på material och på tjänster, dvs material är själva plankan och spiken eller spaden man skyfflar grus med, medan själva arbetet, att svinga hammaren eller skyffla gruset är en tjänst, dvs en människa som utför.

För att omvänd skattskyldighet ska gälla krävs i princip att den som förvärvar byggtjänsten är ett byggföretag. Jepp, byggföretag bygger hus och säljer dem vidare till konsument, och nu förslår någon att flyktingar ska bygga husen själva, momsfritt? kanske skattefria zoner för speciella brädgårdar, heja heja med EUs regelverk.


Riksdagen sade ja till propositionen den 2 juni 2006. De föreslagna reglerna träder i kraft när EU givit Sverige ett bemyndigande. Vilket EU gjorde.

Rättsfall
2008-04-22 SRN, montering av köksinredning

2008-06-19 SRN, dricksvatten- och
reningsanläggningar

2008-06-19 SRN, injustering av inmonterat
ventilationssystem

2008-10-07 SRN, installation av isoleringsmaterial

2008-10-31 RR, driftsättning av
nyinstallerat brandlarm

2009-10-29 SRN, försäljning och montering
av kök (se RR-dom)

2009-11-02 SRN, försäljning och installation av
hiss (se RR-dom)

2010-04-01 SRN, leverans och montering av parkeringssystem

2010-06-23 RR, leverans och montering
av kök (se SRN 091029)

2010-06-23 RR, leverans och montering
av hiss (se SRN 091102)

2010-06-23 RR, leverans och montering av hiss

2011-07-11 KR, leverans och montering av solpaneler

samt att den omvända momsplikten (omvänd skattskyldighet) är svårhanterlig att förstå, för alla som inte är insatta, tex av våra populära politiker som är ansvariga för att det finns bostäder till alla som de beviljar (borgar för) permanent uppehälle och permanent tillgång till statens trygga skydd, dvs välfärden. Så lovar staten försörjning åt alla, vilket staten gör, så ska staten, för ingen annan har ansvaret, se till att marknaden klarar av att bygga bostäder, på samma sätt som marknaden klarar av att försörja alla som behöver en tandborste, med tandborstar, för ett pris som garanterar köpkraften.

Det är alltså köparen (och inte säljaren) som ska redovisa och betala momsen. Köparen är inte den bostadslöse, utan ett byggbolag som köper upp produktionen, och som sedan ska sälja till någon byfåne som har råd att låna pengar för egendomen (fastighet + byggnad)

Dvs köparen är:

1. I första ledet ett byggbolag

2. I andra ledet en fastighetsägare.

Som kan vara:
2.1 En privat fastighetsägare som hyr ut bostäder
2.2 Ett allmnnyttigt kommunalt bostadsföretag.
2.3 En bostadsrättsförening

men, bostadsrättsföreningen är ju fastighetsägare, och upplåter sedan bostäder med dispositionsrätt, dvs den som köper en bostadsrätt har nyttjandehavare, ungefär som en hyresgäst, den som äger fastighet + byggnad är alltid fastighetsägaren, och det är föreningen, företrätt av en styrelse
En bostadsrättsförening med tillhörande medlemmar (bostadsrättshavarna, är för det första inte byggmästarsakkunniga, dvs de saknar beställarkompetens, och kan inte påverka byggproduktion, det gör byggbolagen, och dessa bygger så klart bara där det finns säker avkastning, dvs i innerstaden, där man kan överlåta fastigheten, dvs investeringen + risken, på en styrelse som tar över lånen, och här ligger en ganska tät koppling mellan banker och byggbolag, som faktiskt har noll och intet incitament annat än att fortsätta i nuvarande hjulspår.

En privat hyresvärd som skulle inte få för sig att bygga ett hyreshus och stå för risken att dels bygga, stå för kreditrisken, och sedan förvalta, dvs stå för drift och underhåll, i 50 år, om det är fel kundgrupp, tex risken att det blir social orda ökar, och har man skapat den områden man har under 2000-talet och moderaterna inte var in närhete att lösa "utanförskapet" utan förvärrade det, så är frågan kvar, vem ska stå för risken för nästa miljonprogram?

Syftet var att motverka skattefusk där köparen gör skatteavdrag för moms som inte betalats in av säljaren. Tex om säljaren är ett byggbolag och köparen ett fastighetsbolag.

Byggbolagen (som inte bygger för egen förvaltning), vilket ingen gör, slipper momsrisken för att sedan hänga på oket på slutet, till konsumenten, och vi vet ju vilka vi ska bygga bostäder för, vem som ska bära finansiell risk, det är om inte flyktingen, ingen annan är skattebetalaren, genom att staten omgrupperar skatteintäkter för bättre behövande, men då kvarstår ju skattenivån, och privata lösningar vid sidan om, tex sjukvårdsförsäkringar.


Nu kommer snart tillbaka med fastighetskatt, men detta finns det inte utrymme för, det är så få kommuner som går att beskatta, och med fastighetsskatt sjunker värdet, varför det blir en risk på alla banker som lånat ut kosing till 10 miljoners villor. Det blir som med stora motorbåtar eller exklusiva hästgårdar, billiga att köpa, dyra i drift.

Den skattebärande klassen.... Dvs den boende, som ska betala uppehället, kommer ändå inte att ha råd att köpa sin bostad, och om de inte kan köpa, så måste de hyra, och då ska någon vara hyresvärd, dvs fastighetsägare, och stå för risken, cirkeln sluts.

Om det är en hyresrätt ska fastighetsägaren stå för momsnotan (alltså en finansiell risk utanpå allt annat) moms är meromsättningsskatt, och är en av grundpelarna i för statens inkomster.

Skilj på bygga och investera och äga och förvalta.


Så man är ju inte förvånad över att ingen investerar eget kapital att bygga Mercedesbilar och betala moms till staten, och själv ta den finansiella risken för all framtid, om man inte är helt säker på att de som förväntas hyra dessa Mercedesbilar har råd att hyra, och lämnar tillbaka bilen i perfekt skick, och betalar hyran i förskott.

Om man tror att hyran kan bli lite hög, och konsumenterna, tex alla nyanlända inte har råd att hyra, med den ersättning kommunerna ger, så kommer man inte att beställa 100 000 Mercedesbilar, och inte 100 000 Lada eller Trabant heller för den delen, inte för uthyrning.

Den omvända byggmomsen infördes 2007, och spädde egentligen bara på det elände som varit 1994 - 2006
Dvs Persson försökte och försökte, tex med byggkostnadsforum, för att få ner priserna, man hela tiden så gick priserna upp, så ingen byggde hyresrätter, men sedermera brf, eftersom man upptäckte att exploateringar skapar lån, som går att göra hittepåpengar av, vilket förklarar en stor del av Sveriges tillväxt 
Vilka omfattas av den omvända skattskyldigheten?

De som säljer tjänster, tex någon som anställs för att bära tegel, som omfattas av förslaget till någon som i sin tur säljer sådana tjänster.

Beställarens (byggaren) försäljning av sådana tjänster ska vara mer än tillfällig.

Reglerna ska tillämpas av alla som säljer tjänsterna vidare som mellanman. Tänk alla entreprenörer som åker runt i pick-ups.

Det är företag som utför och säljer byggtjänster som ska betala momsen för sina underentreprenörer.

Vilka tjänster omfattas?

Markundersökningar, geoteknik

Rivningsarbeten

Undergrund, pålning och spontning

Mark- och grundarbeten, dränering och grus/betong

VA, vatten och avloppssystem

Fjärrvärme och elkraft (ställverk)


Byggnadsarbeten (t.ex. byggande av hus)
Bjälklag och tak
isolering
glasmästeriarbeten
Dörrar/entréer
Hissar/automatportar

Inredning
byggnadssnickeri, vitvaror, garderober
Tvättstugeutrustning
Lås/larm

Ytskikt (puts-, golv- och väggbeläggnings-, måleri).

Installationer (el, tele, vent, värme, vatten/avlopp)

Anläggningsarbeten (konstruktionsbyggnader som broar, vägar, gångvägar, parkeringshus, murar kajer

Byggstädning/etablering, manskapsbodar, byggplats, materialupplag.

Uthyrning av bygg och anläggningsmaskiner med förare och uthyrning av personal till tjänster som anges ovan .

Bestämmelserna framgår av avdelning F (huvudgrupp 45) i Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002).

Främst är det tjänster som avses - men i de fall varor ingår i tjänsten så skall de ingå enligt skattemyndigheten.

En grustransport omfattar ej själva transporten, (men gruset) om föraren hjälper till att lägga ut gruset, dvs på något sätt är mer och ser till att gruset hamnar där det ska, tex tippar gruset på rätt plats och drar en spade i högen, så är det omvänd skattskyldighet. Det är med ord en tolkningsfråga, beroende på hur byggsakkunnig den politiker är som pratar om bostäder, fastigheter, dvs investeringar, och som har kommit på en affärsmodell att ta hit en väldigt massa människor, för att som man säger vi måste, sedan bevilja alla permanent försörjning, men alltså bara i två år, sedan övergår försörjningsansvaret på de kommunala skattebetalarna. Vägar man nämna att Rikspolitikerna redan, utan att nämna det, har lagt över ansvaret för omsorg, på ett nytt utskott, dvs kommunerna har sedan länge inte råd med infra, nu har de inte längre råd med omsorg, företrädesvis äldreomsorg, och då ska det sannolikt över på landstingen/storregionerna, eftersom staten inte tänker ta ansvar, och eftersom staten satt kommunerna i konkurs, alltså ytterligare en gång efter bank- och finanskrisen 1992 - 1994 pga ohejdad kreditexpansion, så har man gjort det igen, oups, och för att sprida kostnaderna, ska detta över på skattebetalarna i landstingen, där det finns ett landsting (Stockholm) som går + och resten minus, men u har ju moderaterna begåvat Stockholm med ett sjukhus, som, just det jag, ansvaret för risken,finansieringen, ligger på byggaren, och då blir det sas lite dyrt, så förmodligen sänker KS hela upplägget, att låta Stockholms läns landsting betala Robin-Hood för alla övriga, som ska överta omsorgsansvaret från kommunerna, som dignar under utgifter, och väldigt få kvarvarande skattebetalare, men vem fasiken ska skriva under det där lånen och bygga husen, till alla som Romson, Fridolin, Lööf och identitetsextreminsterna ung vänster i v, som numera är medelålders, vem skriver under lånen, tar risken och har kompetens att förvalta hyresrätter? Om det var så enkelt, undrar man varför inte Jan-Emanuel, Bert och Co inte investerar själva, utan kör kontantprincipen, rakt över disk, och låter någon annan så för intäkterna (Skatt) och riskbärande av själva investeringen (t.ex. nedlagda sjukhus), där alla ska bo
Den hälsosamme ekonomisten
har en bra och tydlig graf
(som bla beaktar ränteavdrag)

https://www.ekonomism.us/entry/kommer-bostadspriserna-sjunka-med-75-procent

men det finns ju fler aspekter som kan påverka försäljningspriset på det som redan är producerat:

1. fastighetsskatt, dvs progressiv beskattning beroende på var du bor, dvs i stabila områden med hög förvärvsgrad och utbildning och hög skattekraft och köpkraft, eller omvänt.

2. Amortering, om någon skulle få för sig att tänka tanken att de lån dagens bostadskonsumenter tar ska betalas tillbaka, ungefär som att man köper en ny mobil, ny stereo, ny dator och ny hemmabio vart 3 år på krita, men aldrig betalar notan, eller varför inte gå på krogen några gånger i veckan och sätta allt på krita, aldrig betala tillbaka, det är ju något som inte stämmer, utgångspunkten att värdestegringen är oändlig och att lånet, likt räntevalsen på 70-talet, skulle försvinna, lånen försvinner inte alls. Värdet på investeringen är en funktion av efterfrågan, som är en funktion av månadskostnaden, där visserligen inte amortering är en kostnad, utan sparande, men om människor skulle amortera, så kan de ju inte konsumera.

3. Räntehöjningar pga risk, tex finns det väldigt mycket hittepå-kaptital, varför räntan är låg, men väldigt lite realt kapital, varför den egentliga räntan borde vara hög. När det visar sig att räntan speglar realt kapital, blir det sas en annan femma med räntan på hittepåpengarna, för de är procucerade(framtrollade) ur ingenting, med hjälp av skuldsedlar, av just det, bostäder, till värden som är upptrissade, av just Kalle-Anka-pengar.

4. ränteavdrag, dvs att man minskar sin skatt, genom att låna hittepåpengar, och köpa upptrollade bostäder för,

5. arbetsmarknad, se tidigare inlägg, utan en fet stabil lön eller en säker anställning, ökar risken för banken, och det finns en anledning med arbetsrätten, avseende risk, tar man bort arbetsrätten, står inte arbetstivaren för finansiell risk, och då händer något.

Ergo, tar man som nyliberlaerna nu vill bort arbetsrätten, vilket har + och minus, så måste man tänka på risken, och införa ett system som i USA (som kan kapitalism) dvs att om en bank lånar ut kapital till någon, så kan man alltid lösa lånet/skiulden, genom att lämna tillbaka tillång + pant, det går inte i Sverige, vi är livegna av skulden, och ska betala tills vi dör.

Tar man bort arbetsrätten hamnar risken på banken, som för över risken på staten, som för över risken på, jag just det, skattebetalaren, som tagit lån.

S.W

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Min blogglista