Summa sidvisningar

Reklam


Krävs bolån på runt 7 miljoner innan ränteavdragsspärren slår in

Dags att se över ränteavdraget
"Den del av avdraget som överstiger 100 000 kronor berättigar bara till ett avdrag på 21 procent. Men med tanke på hur stora lån som krävs för att nå de nivåerna - för ett hushåll på två personer krävs i dagsläget ett lån på runt sju miljoner kronor - kan staten ändå räkna med ett ordentligt slag mot skatteintäkterna om räntorna stiger.

Ekonomiprofessorerna Lars Jonung och Stellan Lundström är överens om en sak: siffrorna över utvecklingen demonstrerar vikten av att hela systemet med ränteavdraget ses över. Och de båda får medhåll av Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH.

– Alla politiker inser nog att vi inte har ett särskilt bra regelverk kring fastighetsskatt och ränteavdrag. Men det lär inte vara något som någon vill ta tag i innan valet."
SvD

"Enligt Cecilia Skingsley skulle sänkta ränteavdrag kunna vara en åtgärd som kan hjälpa till att dämpa pristrycket på bostadsmarknaden och den stigande skuldsättningen. Andra metoder kan vara ökat bostadsbyggande, amorteringskrav och ökade riskvikter på bolån."

Affärsvärlden

" Ränteavdraget var från början till för att alla skulle ha möjlighet att skaffa ett första egna hem. Genom att dra av räntan, skulle det blir möjligt även för dem som inte hade sparandekapital till att köpa bostad. Det argumentet håller inte i dag, enligt Catharina Hagen.

– I dag är räntorna väldigt låga, förr kunde de ligga så högt som 8-10 procent. I dag när räntan är så låg blir det ingen sådan stor skillnad om du tar bort ränteavdraget. Då kostar det inte så mycket för hushållet. Och gör man det med en eller ett par procentenheter per år kan man planera för det, säger hon. "
 Cathratina Hagen (M)

1 kommentar:

  1. LARS P. SYLL
    Blog
    http://larspsyll.wordpress.com/2013/12/12/the-swedish-housing-market-dangerously-overvalued/
    Ge Riksbanken ett tydligare mandat!
    17 December, 2013 at 09:55 | Posted in Economics, Politics & Society | 1 Comment
    sveriges-riksbankDen svenska central-banken har en uppgift från riksdagen: att upprätthålla ett fast penning-värde. Sedan har banken själv stipulerat att penningpolitiken ska styras av ett inflationsmål som ska vara 2 procent. På senare tid har bankdirektionen dessutom klarlagt att hushållens skuldsättning överordnats inflationsmålet och är en faktor som ska väga tungt vid utformningen av penningpolitiken. Oenigheten i direktionen vad gäller utformningen av penningpolitiken visar att målen behöver ändras.

    Det ska vara riksdagen som utformar de mer exakta målen för penningpolitiken. Detta ska inbegripa nivån på inflationsmålet, vilken målvariabel inflationsmålet ska baseras på samt mål för utvecklingen av den reala ekonomin som ett explicit sysselsättningsmål. Utifrån dessa mål ska sedan Riksbanken självständigt utforma den löpande penningpolitiken. På detta sätt skapas en tydlig ansvarsfördelning. De folkvalda i riksdagen beslutar om policy och Riksbanken verkställer …

    Regeringen bär ett stort ansvar för att hushållens skuldsättning ökat. Den har fört en bostadspolitik som lett till ett oerhört lågt byggande vilket har drivit upp bostadspriserna. Därtill har slopandet av förmögenhetsskatten och den kraftigt sänkta fastighetsskatten eldat på bostadsmarknaden. Det är inte rimligt att Riksbanken ska känna att den behöver ta ansvar för regeringens bristande ansvarstagande och därmed försvåra återhämtningen på arbetsmarknaden. Det kräver politiskt agerande för att komma tillrätta med problemen kring hushållens skuldsättning.

    Byggandet av hyresrätter måste komma i gång … Bankernas vinstfest på bolånen måste hejdas. Under de senaste fem åren har bankernas marginaler på nytecknade rörliga lån ökat med över 160 procent … Ränteavdragen måste ses över med stor försiktighet och god framförhållning … Minska uppskovsmöjligheterna. Allt för förmånliga uppskovsmöjligheter driver upp bostadspriserna och därmed skuldsättningen.

    Det måste göras med stor försiktighet så att ekonomin inte stramas åt i kristid. Men om den privata skuldsättningen minskas och prisökningen på bostäder dämpas, så ökar möjligheten för Riksbanken att sänka räntan. Det skulle stimulera ekonomi och sysselsättning.

    Ulla Andersson (V)

    SvaraRadera

Min blogglista